Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O.
O
Wart kallas, vid malmers fmältningar och tilgodogörande, den
medföljande berg-mineral- eller malmart, fom antingen gör
god-fet fträngfmält, eller förftörer, förbränner, förflaggar, eller
vola-tiliferar, den metall, fom Ikall utbringas$ dier ock medförer
någon fkadelig inblandning däruti. Och fom malmer aro
mineralife-rade metaller, få gifvas de fällan utan någon oart, fom icke /kall
utdrifvas, antingen utur malmen, eller fedan /kiljas ifrån fjelfva
metallen. Om oarter, af flera flag och egenlkaper, jämnför ordet
Rofvande, famt om deras aflkiljande, och om medel at
förekomma deras verkan, orden Viijknivgj Rofining, Bejkickning och Flufs.
Obrifum, eller Obryfum, Aurum Obryzum, kallades fordom
rent gedieget guld af hög färg; ftundom mentes ock därmed den
med tenn fälda purpurröda guldkalken, eller Purpur a mineralis.
Se detta ord.
Obfidianus Lapisy Pietra Obfidiana, kallas uti Italien en
tät fvart lava, med innellutne rundaktiga mångfärgade kislar, eller
hårda naturlige glasarter, fom komma närmare til ädla flenars
hårdhet än de Iköra, fom eljeft vanligen finnas uti lava inneflutne.
Denne art af lava finnes ock af flera förändringar, fåfom mörkgrön,
chryfolit-fmaragd- hyacinth- och topas-färgad. Se Ferbers Briefe
aus Weljcbland■, f. 177. Den rätta pietra obfidiana, fom i
Tylk-land får namn af Peruvianiik Habnenftein, .ikall dock vara et
aldeles fvart vulcanilkt glas, föga genomlkinligt emot ljus i tunnafie
kanter, tätt och utan främmande inblandning, famt lå hårdt at det
ger eld emot fiål. Mattflipadt fkall det tjena til bäfta proberflen.
Jämnför ordet Vulcanglas.
Til denna räknas ockfå Piedra eller Pietra di G all in ago. Se
ordet Petra.
Äldre mineraloger, fåfom Boötius de Boot, f. 494, hafva
ock fäftat detta namn vid åtfkilliga andra fvarta ftenarter, fåfom
Gagatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
