Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guldtanden ifrån Guldenen Engel vid Zwickau.
Bly fanden, från Schiebrau i Böhraen,
Järnfanden, är en järnochra, fammangyttrad med fin ii
dad fand.
ScUldiX» Därmed förftås -den gula eller röda blykatk,
egenteligen göres af blyhvitt, genom lindrig calcination fö
gul färg, eller malficot, fom i fynnerhet hos de gamla fått
af fandix$ men genom längre påfiående bränning blifver der
fom nu är bekant under namn af mönja. Jämnför
Månja.
Sandpund kallas vid tackjärnshyttor def pund, fom
uti öfvervigt på et ikeppund tackjärn, til erfättning för den
hvilken, efter (löpningen, fitter qvar vid tackjärns-gaitarne o
dan, efter någon tid, affaller. Således fås-uti handel 27
fådant järn på et Ikeppund, i ftället for 26, fom är rätta
järns-vigten.
Sandfkorpa ( Leimfoble) kallas vid kopparugnars re
den blandning af fand och lera, hvarmed bottningen uti 1
förft formeras, innan redningsilybbet inilås. Denne fandJ
kallas ock Sandfiåtning. Eljell, och då fandlkorpan inilås 1
re hvarf, får hvarje nvarf heta en . För öfrigit 1
den vid de flefte fmältugnar. Se Sulubruk, Rojibruk, Gt
och Silfvertilverkning.
Sandften kallas dén hälleart, fom är fammangyttrad 0
kommen antingen af gröfre fandkorn, hvilka kunna tydeligen
jas med blotta ögonen, eller ock af få fint fandgry, at det
är fynligit för microfcop.
Sandflenar kunna vara af få många föränderliga Ilag, fon
arter gifvas af olika lynne. De flefle" beftå dock af gröfri
finare Qvartsgryn, antingen enfamt, eller inblandade me<
dag, fålom: Båltjpat och Skim, antingen begge tillika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
