- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
527

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fin blågrå lera. Uti Bet nedra ftenlagret, fom ligger under
hafs-ytan, fans den grodan inqefluten, fom beikrifves uti Kongl. Vet.
Acad. Handl. 1741. Sjelfva ftenarten gäfer med fkedvatten ooh
går, uti fiark fmälthetta, på ytan til glas. Tjenar til mefiings och flere
metallers ilipning famt til flipftenar, i fynnerhet for rakknifvar.
Prägtiga colonnader af denna ften fes vid Stockholms Slott, och
at den redan måtte varit bekant uti Konung GUSTAF den
För-ftes tid, tyckes kunna ftutas at de öfverblifne lemningar, fom
finnas efter det förftörde och i famma tid byggde Elkilstuna Slott,
af famma flenart, hvilken, få vida bekant är,’ icke träffas
annor-ftädes än på Gottland.

Denne grå^ kalkblandade Gottlands fandften är af famma art
fom i Frankrike Moellon, eller Pierre , kallas. Lerblan-

dad fandften får uti England namn af Freeftone och är ganlka
eld-faft, då fånd-particlarne äro af ren qvarts, med eldhärdig lera
förenade. Sådan är den blågrå fandften, fom brytes vid Kniperfly uti
Staffordfhire.

Et anfenligt flo-lager, eller en uti Wäftergöthland få kallad
Sxmdftent-Klefva, af några fåmnars tjocklek, omgifver gnmden til
den här i landet bekante Kinnekulle, och beftår af åtfkiliige
hvarf-tals öfver hvarannan liggande fandftens-arter, fom utgöra botten
för de häröfver tilkomne floar af kalk, eller limften,
rödftens-klef-va, Kråkberg, eller alunlkiffer, fvarthällar, eller en lös trapp, famt
en hvit fk>-kalk, genom hvilka ifrata ändteligen toppen af berget
uplkjuter, fom utgöres af groffådig trapp, eller järnbinda.

Sandftens-arternes egenlkäper: at brytas uti hällar: at emotftå
fträngafte hetta: at lätteligen kunna lämpas til byggnader: at tjena
til flipftenar, m. m., göra deras nytta ganlka vidfträckt. Uti
många orter här i riket finnas ock anfenlige nederlag häraf. Se Herr
Bergs-Rådet Baron Hermelins Tal om Svenlka flenarter, 1771.

England är dock i fynnerhet bekant för en otalig mängd
fand-ftent-lager, för de mäft eldfafta och för bäfta flipftenar.

Ehuru den arten af flolägrig fandften, fom härförut är nämd,
med fkäl kan anfes fåfom flods-lemning, eller tidens alfter, har
dock Herr Baron och Landsh. Tilas funnit anledning at räkna en

del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free