Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om én befynnerlig /kortart, fvart, glafig, och
zeolithi/k, ifrån Ytterby vid Waxholm, fe
Til /kortarterne räknfas ock Hornblende, fåfom närmafte
fläg-tinge. Se Bergmans Opufc. Cbem. Vol. II., f. 107. Den kallas
af Herr Wallerius Skårlblende.
At fvarta /körl-cryftaller, endaft genom värmning, kunnat
blifva eleAri/ke, fe Kongl. Vet. Acad. Handl., 176?., f. 134.
Om. /kortarternes fyftemati/ka indelning, under namn af
pides Zeolitbici, eller B af altid, fe Wallerii Syft. Min. Tora. I.,
f. 309 och följ.
Af ty/ka bergsmän tages Scbirl och Wolfram. merendels för
enahanda, och anfes endaft fåfom röfvande och fträngfmälte arter,
då de åtfölja tennmalmerne. At detta icke kan lämpas til före«
nämde lättfmälte /kortarter, fes vid jämnförelfe med ordet
Wolfram.
Under namn af bafalter upräknas de flefte, om ej alla
varieteter af ikörl, tillika med deras åt/killige matrices, uti Herr von
Borns Lithopbyl., f. 33.
Skörlberg kallas en gulgrön bergart af mörkare eller Ijufare
färg,’ antingen helt tät fom en hälleflinta, eller ock grynig, lös,
fandig och likafom fammanfatt af fmå cryftallini/ke korn, af
fam-ma beftåndsdelar fom den allmännafte /körlen, hvaruti kifeljorden
gemenligen råder. Se Skörl.
Emot ftål ger intet eld, utan kan däraf. rifvas, men nöter
det tillika: Uti fpecifiqua tyngden har befunnits til vatten fom
2,yoo, eller 3,200 til 1,000. — Uti koleld upglödgadt blir
mörkbrunt, och drages då litet af magneten. — De löfare arter fmälta
enfamt nog lätt til en fvart /kummig flagg, men de hårdare något
trögare, fåfom mera kifelartade. Uti digelprof gifver det 6,7 a
8 procent järn.
Det finnes nog allmänt vid våra fvenlke godartade och
lättfmälte qvickftensmalmer, och får hos masmäftare namn af Grin
Flufs, fåfom medförande en qvick fmältning, hvilken lofvar godt
och ömnigt järn.
T 111 3
Skörl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
