Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ventur forfattes med hvarjehanda färgor af metallifke kalker.
Com-pofitioner härtil finnas mångfaldige, fom i fynnerhet be/krifvas uti
Anton. Neris Glasmncber-ku/ijl, famt uti Herr Prof. Gmelins
Grund-fatze der Tecbnifcben Cbemie. En ftor del äro dock mindre
på-litelige. Vanligen brukas härtil få kalladt Jett-glas, eller
Jett-kårner, hvarmed förftås de mångfärgade gemena glas-pärlor, fom
tilverkas uti Nurenberg famt beftå åf 3 delar blyglas, mönja eller
glete, med en del kifelmjöl fammanfmält, jemte tilfats af
metalli-Jka emaille-färgor. Krukmakares gröna glafur gör ock famma
gagn. Om litet borax tilfättes, blifver denne fmalta, eller
ven-tur, få mycket mera lättfmält. Regulus antimonii, på det finalle
därmed fammanrifven, gör äfven god verkan. Såfom förfökt kan
nämnas en tjenlig och qvickflytande ventur, fammanfmält af
cry-Jiall-glas 12, tnénja *8, pottafka 4, faltpetter 4, borax 2 och
tennajka 3 delar. Olika färgor erhållas af de metalli/ke kalker,
fom under ordet Emaille upräknas, fåfom fvart af crocus martis,
eller hammarflagg, gult af neapelgult, blått af kobolt, rödt af
purpura mfneralis, grönt af kopparafka o. f. v. Om Smalta, fom
blifvit förfökt til glafur eller emaille på koppar- och järnkaril,
kan jämnföras Järnets Hiftoria §. 60, famt Kongl. Vet. Acad.
Handl. 1779 f* 196, ifrån N:o 16 til och med N:o 20, hvareft
flere compofitioner nämnas, fom tillika äro qvickflytande, at
kunna nyttjas fåfom ventur uti inbränd målning på glas. Jämnför
vidare ordet Emaille, hvarmed egenteligen förftås et mera hårdt
och faft glafigt ämne, fom infmältes på metallen.
Smalts, Se Schmalts,
Smaragd är en genomfkinlig cryftall, eller adelftenj af grön
färg och mindre hård än orientalifk rubin, faphir och topas.
Den kommer vanligen ifrån America’ af tvenne hufvudförän*
dringar, nemligen antingen Peruvianifk, eller Brafililk. Smaragd ifrån
Peru, fom äfven får heta fmaragd af förfla rangen, är cryftall i ferad
uti fexfidig prisma med afftympad fpets åt begge ändar. Den
har en Ikon fammetsartad gräsgrön- färg, med glänfande ftrålar,
• och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
