Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SmergeJn medförer ofta en hvit ikimmer uti vifta mellanllger.
Sådan kommer den til myckenhet uti rundaktige klumpar, fom
flundom nyttjas til barlali på ikepp, ifrån Levantifka hamnar.
Anledning til et närmare begrepp om orfaken til fmergelens
utmärkta hårdhet, torde kunna tagas af Herr Wieglebs chemilka
underfökning på en vanlig, mycket hård, järngrå fmergel, fom
helt iint rifven gifvit et ljusbrunt pulver. Et unce af denna art
har innehållit ren kifeljord 7 qvintin 39 gran, och allenafl 39 gran
järn, utan tecken til någon annan beltåndsdel. Härutaf borde
följa, at kifeljorden, med litet järn intimt förenad, är ’förnemfta
grunden til fmergelns /kärande art emot andra ftenar^ fom alla
finnas med andra vekare jordarter tillika inblandade, eller
förenade. Se Crells Cbetnifcbe Urvalen 17S6, 6:te ftycket, f. 492.
Här i riket har en hård och af mycket fkarpa partiklar
fam-manfatt blodflens-malm, ifrån Olfsnäs backen uti Norrberkes
foc-ken, funnits i det närmade lika god fom den utländika,eller tylka
fmergeln$ åtminftone den bälla af fvenlka arter. Vid Rådaberg,
uti Rättviks focken, /kall ock tilgång ’gifvas af en art fmergel,
men föga dugelig.
Uti Sachfen brytes en god fmergel vid Schneeberg, fom ar
genomdragen med drummer af grön glänfande fpeckften, hvarjem- •
te ftryker en drum af grönaktig glimmer. Se Ferbers Min. Gefcb.
verfc/j. Ländf. 233.
En mycket god och ikarp fmergel kommer ifrån Spanien, til
färgen ivartgrå, med /kyggande korn, utan glimmer. Den Ikär
glas nädan fom diamant, ger fräfande gniftror emot ftål, och Ikall
i fynnerhet finnas til flor myckenhet uti den bergiga delen af
Ca-flilien, fom kallas Montana, liggande uti fiora maffor både på
bergige kullar och ilätter. Den får därftädes namn af Glasflipare*
fien, fåfom nyttjad vid Kongl. glas-fabriquen uti St. Ildefonfe.
Den Ikall ockfå träffas, emellan ikölar af talk, uti hela berg. Se
Kongl. Patriotiika Sälikapets Journal för Februarii månad 1786,
f. 271. Smergel Jkall äfven finnas uti Spanika WäfMndien, vid
Potoli, flundom medförande gedieget guld.
Uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
