- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
932

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

järn, innehåller mycken fvafvelfyra och får därutaf uti brottet et
mera fvart utfeende.

En del af den filfverhaltiga fvartkopparen, fom faller vid nå«
gra Ty/ka bergverk oc’n ej innehåller öfver 72 procent ren
koppar, är få /kör at den kan bokas til mjöl, hvarutur filfverbalten
kan genom amalgamation med qvickfilfver utbringas, i det flället
at den, för detta, har måft undergå den vidlöftiga fegrings - pro-

ceffen. Se vidare Segring.

\

Svartkrita J Skifferfvärta, Atramentum Sciflile, är en gan*
ika fin, len och fotande /kifferart, af en mycket hög
fammets-fvarta, fom tjenar til teckning på papper med fina urek. Den
bäfta för ritare finnes uti England vid fienkols-verken. Gäfer icke
med mineralfyror, ej heller löfes däraf. Brinner litet uti eld och,
efter upglödgning, lemnar en gulaktig och järnhaltig alka, men
hårdnar vid ftarkare hetta, fom lera. Hörer fåledes icke til den
hvita krit - eller kalkilägten, utan är ej annat än en mycket fin
lera med järn och bergolja indränkt, eller en något ftenhärdad
ilenkols-fvärta uti Ikifrig form, fom med knif kan formeras til
fpetfiga grifflar. Finnes ock af famma lynne här i riket, vid
Hunneberg, faft mindre eldfaft.

Den kan dock gifvas af andre egenlkaper, om grundämnet
varit en kalkartad lera, eller mes^el, då den efter bränning blif-
-ver mera hvit och /kör, famt gäfer nted fyror och kan fvårligen
fmältas til flagg. Se Potts Litbogeognofie 2 D. f. 56, 5:7.

Svartkållor kallas de mycket jårnhaltiga och vitrioli/ka
mineral-vatten, fom med galläplen, eller andra adftringentia gifva
en fvart bleckfärg, fom intet förgår, hvilket icke bör hända med
andra hälfofamma mineral-vatten, där järn är til en liten del
up-löft af luftfyra, fom är flygtig uti öpen luft.

Svartmylla j Matjord, är en fammanfatt, eller af flere
ämnen beflående jordart, fom förnemligaft har fin härkomft ifrån
förruttnade växter och til någon del af djurriket. Den kan fåledes,

i an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0938.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free