Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta tyckes * beftyrka hvad om Rörås anmärkt är, och
gifva tilkänna at gångarnes ämne vid daningen, tillika med
berget, varit mjukt och blifvit af öfra columnens tyngd tilfammans
tryckt. *
På andra orter åter, til exempel uti Jemtland.vid
Gullafs-bergs koppargrufva, där malmgången faller med ftarkt donläge
un-der bergshogden af Ar/kute fjell, har intet kunnat märkas
åtgången af den öfverhängande anfenlige bergmafTan lidit någon
förtryckning. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 1763} f. 284*
Sväfvande gånga^ böra ej confunderas med Flötfer, hvilka
fenare ej upkomma annoritädes än där hela bergstrakten bär märke
af en flodslemning, eller af et fenare tilkommit berg, utom det
at flötfer äga hvarken gångften, gångart, eller falband af andra
ämnen, icke heller fådane drummer fom alt utgöra gångars
kännemärken.
Vid tennverket Zinnwald uti Saclifen, til exempel, gifvas
många fväfvande gångar, fom där i orten blifvit anfedde och
kallade för flötfer $ men fom de äro belägne uti et uråldrigt
granitberg, hvilket äfven faller uti vi(Ta lager, och utom defs hafva
qvarts til fitt underlager, fom tillika förer tennmalm , få kan
detta berget ej anfes fåfom fatt på et annat berg, eller fådant fom
genom flamning och öfverfvämning tilkommit, och ej heller de
fväfvande gångarne med rätta räknas til flötfer. — Defle
fväfvande gångar lida oändeligen många rubbningar genom infallande
främmande ftenarter, under namn af Zecbjiein, Sandffein och
Greis-geiurg, famt blifva ofta af/kurne genom lodrätt fallande
qvarts-gångar, fom här Stebnigen kallas. Se Ferbers Mineralgefcbicbtf
verfcb. Land. f. 1^9 o. f.
Sväfvande Stroffar heter det pall - eller flrofsarbete, fom
drifves uti firften och rätteligen Firffenarbeit kallas..
S vål ta. Ugnen fäges vid lilfvermalms-fmältningar, då för
litet af det beikickade godfet upfättes emot kolen, h.varigenom
na-fén öfver forman af för ftark hetta kan affmälta, fom är
/kade-ligt. Masugnen fäges ock fvälea, eller fvettat då mindre malm
pafättes , än kolen kunna dragav Svan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
