Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grufvan af famma namn, til fine beflåndsdelar blifvit under fokt af
Herr Scheele, hvarom en kort afhandling finnes införd uti Kongl.
Vet. Acad. Handl. 178i, f- 89 o. f. Häraf inhämtas at denne
flen innehåller en hvit jord, fom utur defs uplösning antingen uti
alkali vegetabile, eller cauflikt alkali volatile, kan fallas med fait«
petterfyra, och är en egen art af Syra, förbunden med Calx Air a»
ta och en liten del kifeljord, jemte något tilfälligt-vis inblandadt
järn.
At denne tungftens-jorden ar en verkelig fyra bevifes då’raf:
at den är löslig i 20 delar vatten, fom får en fyrlig fmak och
färgar lakmus-tinAur rod — At den med alkali nxum gifver en
egen art af falt uti cryflaller — At den fäller metallerne med hvit,
blå eller gul färg o. f. v. — Och ändteligen at den med kalk,
fom är fienens grundämne, åter förenad utgör en rigtig tungften.
Denne fyrans fpecifiqua tyngd är funnen vara 3^600. Uti vatten
uplöft och med litet faltfyra blandad gifver den med tillagt järn
en vacker blå färg, och liknar fåledes molybden - fyra, men är
dnck uti andre egenlkaper vida därifcån fkild, famt uti eld
gan-ika fvårfmält.
Detta har ock Herr Prof. och Ridd. Bergman med flere
förut gjorde rön befiyrkr, fom uti famma handlingar finnas infördej
och af åtlkillige Ikäl flutat, at denne fyrliga jorden borde vara
grundämne til någon metall. Af denne anledning /kall en lärd
Spanior, Herr d’Elhuyar , fom hos bemalte Herr Profeflor
härom blifvit underrättad, 1783 funnit utväg at reducera
tungftens-fyran til en verkelig metall af egen natur, fom uti defs fpecifiqua
tyngd går nära til platina, och fammanfmält med järn’ utgör en
blandning, fom liknar den bekanta Volfram, hvilken ej heller
ikall beftå af annat än famma metall förenad med järn och
magnefium, hvarföre metallen äfven fått famma namn. Se vidare
ordet Volfram.
Den hvita tungflen Ikiljes lätt ifrån andra arter, ej allenaft
genom fin ovanliga tyngd utan ock däruti at defs pulver,
dige-reradt med faltpetter - eller hälft med en faltfyra, får en gul
färg. Och fom de under namn af hvit zinngraupen
förekommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
