Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med dörrar, och hvilken helt och hållet består af guld, silfver,
elfenben och ebenholtz. Den föreställer dels i en mängd
silfverbasreliefer, dels i fristående figurer af samma metall, Christi
födelse, lidande och uppståndelse, samt är 1654 skänkt till
kyrkan af riksrådet friherre Adler Salvius, som skall hafva låtit
förfärdiga den i Augsburg och derföre betalt 80,000 riksdaler,
en oerhörd summa vid denna tidpunkt. Orgelverket, som
invigdes år 1796, har 66 stämmor, skall vara det största i riket,
och den förgyllda silfverljuskrona, som sitter i choret och hvilken
skall väga icke mindre än 78 skålpund, är en skänk af Ebba
Brahe till minne af att hon här 1618 blef vigd med fältherren
grefve Jacob De la Gardie. Tvenne kolossala målningar af
Ehrenstrahl pryda norra och södra väggarne af kyrkan på båda
sidor om altaret. Den mindre, Christi nedtagande af korset, är
25 fot hög och 10 fot bred, den andra deremot, föreställande
yttersta domen, 36 fot hög och 25 fot bred. De kungliga
stolarne, uppvid choret på hvardera sidan om stora gången,
öfverallt förgyllde och öfverst prydde med en stor konglig krona,
äro 1694 i rikt bildsnideri förfärdigade efter grefve Nicodemus
Tessins ritning. Bland de antiqviteter, som förvaras i denna
kyrka, förtjenar i första rummet att nämnas S:t Görans kolossala
bild till häst, hvilken Sten Sture den äldre 1488 lät förfärdiga
till minne af sin seger öfver ryssarne vid Wiborg. Den är nu
flyttad till södra kyrkdörren, men stod fordom öfverst i choret
och hade sitt eget altare. Äldst, ehuru intagande minsta
rummet, är utan tvifvel Olof den heliges stormhatt och sporrar,
hvilka Erik XIV under ett infall i Norrige lät borttaga från
Nidarås och 1564 till ett segertecken upphänga på en pelare
nära altaret. Ett märkligt prof så väl på medeltidens
konstfärdighet som dess föreställning om huru lätt de förfärligaste
synder kunde försonas, är utan tvifvel den sjuarmade ljusstaken,
en afbildning af den uti tabernaklet i Jerusalem, och som 1317
blifvit förärad till kyrkan af konung Magnus Smek, såsom en
försoningsgärd för hans af honom i Nyköping ihjelhungrade
bröder, hertigarne Erik och Waldemar, hvilka äfven båda begrafdes
härstädes, ehuru hertig Eriks lik 1322 förflyttades till Upsala.
Flera dyrbara monumenter äro i denna kyrka äfven upprättade,
såsom öfver generalfältherren grefve Jakob Pontusson De la
Gardie, riksmarskalken grefve J. G. Stenbock och fältmarskalken
Reenskiöld, likasom öfver de ofvannämnde båda kyrkans
välgörare, Adler Salvius och David Klöcker Ehrenstrahl, på hvars
sednare epitaphium inskriptionen slutas med de prunkande orden:
famam kabet orbis. Äfven ser man på en pelare längst fram
vid choret ett präktigt monument af svart marmor med fristående
figurer af alabaster, öfver fältmarskalken, riksrådet m. m. Simon
Grundel Helmfelt, hvilken stupade i slaget vid Landskrona år 1677.
Under loppet af år 1854 försågs kyrkan med en varmapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
