Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fortsatt akademisk verksamhet. Åren 1698–1705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
I dessa afhandlingar kan man redan spåra förebuden
till det intresse för studier i landets natur och historia,
som sedermera tog ett så stort uppsving under
frihetstiden. På den inhemska deskriptiva naturalhistoriens
område möter man redan under Rudeens presidium en
traktat „De Phocis in sinu ßothnico capi solitis" (1707)
af Jacob Wijkar, som icke blott redogör för de olika
sälarterna i Bottniska viken, utan äfven för säljakten och
fångstsättet i Österbotten *).
Man finner äfven några dissertationer, som
ådagalägga, att Rudeen sökte intressera sina lärjungar jämväl
för de talmudistiska och rabbinska forskningar, som vid
denna tid, såsom vi redan sett, blomstrade vid Upsala
universitet. Mest anmärkningsvärd af hithörande
disputatio-ner är Johannes Pihlmanns filologiska undersökning
„De excommunicatione Hebraeorum" (1703). Det är den
kyrkliga bannlysningen eller uteslutningen ur
församlingens gemenskap hos hebreerna, som utgör ämnet för
denna lärda dissertation, som förråder studier icke blott
af Talmud, utan äfven af de judiska rabbinerna Abraham
ben Davids, Moses Maimonides, Elias Levitas, Sulchan
Aruchs, Pirke R. Eliezers, Moed Katons m. fl:s skrifter
samt af de lärda kommentatorerna Ligtfoot, R. Gersom,
Schindlerus, Buxtorfius m. fi. Själfva afhandlingen
redogör i detalj för de tre olika slagen af exkommunikation,
om de förseelser, som föranledde detta straff, om den
straffades ställning och den slutliga absolutionen o. s. v. 2).
På de orientaliska och klassiska antikviteternas
område ha, utom redan nämnda, ett stort antal
dissertationer ventilerats under Rudeens presidium. I de af Heikel
nämnda, såsom »Apollo silens, sive de oraculorum
cessa-tione" af Andreas Carllööf (1695), „Ethnicus Hebraizans
l) Jfr Hjelt, anf. arb. s. 46-46.
*) Redan före Rudeens tid hade afhandlingar på detta område
framträdt under proff. D. Lunds och S. Paul ini presidium, bland hvilka
märkes en vidlyftig gradual afhandling af Severin Rijsberg
„Bi-hæresium verporum sive de duabus nostri temporis Judæorum sectis,
Rabbanites & KarræisM (1691).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
