Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina dagar - Till en fogel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och ingen annan vet min gömda tufva
Än vänskapen, min flicka och min drufva.
Jag ler, hon ler, min hulda drömda maka,
Ty inga tomma qval vi skapa sjelfva.
Jag sjunger hennes namn, hon mitt tillbaka,
Och lundens löf vid vår förtjusning skälfva,
Och tusen fjärlar blommans kyss försaka,
Att öfver oss en blomsterhimmel hvälfva.
Ack, sköna verld, hur stämmer ej naturen
Med hvarje sällhet, i vårt hjerta buren!
Hvi skulle jag med inre missljud störa
Den harmoni, som herrskar i det hela?
Blott rena toner genom alltet spela,
Och rena må mitt echo återföra.
Du, ömma flicka, skall min glädje dela,
När våra samljud klinga i ditt öra,
Och, fastare i mina armar sluten,
Till kyss förbyta lifvet och minuten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
