Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det kom ett bud för kungen: ’din son far bort,
Långt ut på hafvet skymtar hans drake.
Ditt land är utan värn, af dess kämpar för
De bästa han med på vikingafärd.’
Då blef kung Fjalar vred, och hans hy böt färg,
Han slog sin sköld i ljudande salen:
’Till sjös,’ han ropte, ’ynglingar! Fjalars lag
Är kränkt, och förbrytarn andas ännu.’
Men Sjolf hans vapenbroder från forna dar,
Gråhårig, böjd, tog ordet och sade:
’Dröj kung, begär ej fåfängt en nekad hämnd,
Och jaga med svalor örnarna ej!
Hvad mer? Du finner Hjalmar kanske och vill
Med vissnad hand den väldige böja;
Skall han, i öfvermodet af styrkans fröjd,
Ej löna din vanmakts dåd med förakt?’
Ett ord gaf Fjalar icke till svar. Han gick
Till stranden följd af väpnade skaran.
Hans gång var långsam; harm i hans anlet låg,
Nyss kämpande, nu den stelnat till lugn.
Tre dar, på spårlös bana han irrat re’n,
På fjerde dagen såg han ett segel;
Rakt fram mot Fjalars drake dess kosa hölls,
Och snart vid sitt mål det fladdrade slakt.
’Till strid dig red, kung Fjalar,’ på bjarmers språk
Med åsklik stämma ropte dess höfding,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
