Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fänrik Stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans blick blef ljus, hans panna klar,
Jag glömmer ej, hur skön han var.
Han sett så mången blodig dag,
Så många faror delat,
Ej segrar blott, men nederlag,
Hvars sår ej tid har helat,
Så mycket, som re’n verlden glömt,
Låg i hans trogna minne gömdt.
Jag satt der tyst och hörde på,
Och intet ord förspilldes,
Och natten hunnit halft förgå,
När jag från honom skildes;
Han följde mig till tröskelns rand
Och tryckte gladt min bjudna hand.
Se’n sågs han aldrig mera nöjd,
Om han ej mig fick skåda,
Vi delte sorg, vi delte fröjd,
Vi rökte vapnet båda.
Nu var han gammal, jag var ung,
Jag blott student, han mer än kung.
De sägner, här i sång jag satt,
Från gubbens läpp de stamma,
Jag hört dem mången stilla natt
Vid pertans matta flamma,
De tala några enkla ord,
Tag mot dem, dyra fosterjord!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
