Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Samlade dikter af Euphrosyne, första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Samlade dikter af Euphrosyue. Första delen.
(1832.)
En hastig blick på karakteren af den gamla och nya
skolan i Sveriges vitterhet torde vara på sitt ställe
i en recension af Euphrosynes[1] arbeten, då denna
författarinna kan anses för en bland de mest utmärkta
representanter af det parti, som i Sveriges literatur
tillvägabragte en, ehuru genom det gamlas fall mer än
genom det nyas införande, rättfärdigad brytning. Jag
gör denna åtskilnad, emedan att upptäcka och förkasta
något felaktigt alltid är ett steg längre fram mot
odling och fullkomlighet, och emedan, med förtjensten
häraf, det nyas förfäktare kunna anses hafva i sina
idealer inrymt svaga sidor till motsvarighet mot dem,
de störtat.
Då den svenska sångmön vid Leopolds och Kellgrens tid
låg i bojorna af Frankrikes smak och vittra åsigter,
var hon ingalunda för första gången slafvinna. Allt
sedan den nordiska halföns hjelteperiod med
dess vikingafärder, strider och egna storartade
religion, tyckes Sverige saknat en sjelfständig,
ur dess bebyggares och dess naturs innersta väsende
framsprungen poesi. Redan de från en ganska aflägsen
tid härstammande svenska folkvisorna, i hvilka man,
om någorstädes, borde kunna upptäcka en egendomlig
ande, äro så matta, färglösa och obetecknade, att
icke ett enda land med oberoende kultur producerat
något med dem i svaghet jemförligt. Ännu skralare var
förhållandet med de skaldeförsök, som senare gjordes
af särskilda namngifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
