Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gångar i trädens bast eller ved, hvaraf de lefva, och derigenom
ofta göra stor skada; Longicornerna eller Timmermännen (Ceram—
byx, Rosalia (fig. 310), Lamia (fig. 319) m. fl.), samt
Phytophagerna, t. ex. slägtena Galleruca, Haltica (Jordloppor), Chrysomela och
Cassida m. fl.
4. Till dem, som endast hafva 3 fullt utbildade leder i
tarserna (Trim era) höra Aphidiphagerna (Bladlössätarne) t. ex.
Nyckelpigorna (Coccinella).
3:dje Ordn. VRIDVINGAR (Strepsiptera eller Ehipiptera).
§ 321. Till denna ordning höra endast ett högst obetydligt
antal små insekter, hvilka dock genom sin byggnad och sitt lefnadssätt
äro i hög grad märkvärdiga. De genomgå en fullständig
förvandling, och hafva fria, ehuru rudimentära mundelar, samt tvenne
palper på maxillerna. Prothorax är rörlig, liten, mesothorax deremot
mycket stor. Endast hanen har vingar, af hvilka de främre äro
rudimentära och vid spetsen inrullade, de
bakre deremot mycket stora, längs
efter veckade. Tarserna hafva 2—4 leder.
Larverna utkläckas i modrens kropp och
ha i början tre par ben, som de förlora,
sedan de borrat sig in i kroppen på vissa
stekel-larver (isynnerhet bin och
getingar), i hvilka de lefva som parasiter; de
förvandla sig till puppor samtidigt med
det djur, som hyser dem, och dessa
puppor blifva slutligen synliga mellan den
fullbil-dade stekelns abdominalsegment, der äfven den vinglösa honan
qvarstannar och befruktas af den kringfladdrande hanen. — De
hithörande djuren bilda en enda familj (Stylopider), af hvilken vi anföra
slägtena Xenos och Stylops (fig. 364).
4:de Ordn. NÄTVINGAR eller SLÄNDOR (Neuroptera).
§ 3 22. Nätvingarne äro insekter med fullständig förvandling,
bitande (ofta rudimentära) mundelar, fri prothorax och hinnartade
fram- och bakvingar.
De insekter, som tillhöra denna jemförelsevis fåtaliga ordning,
sluta sig å ena sidan nära intill rätvingarne (isynnerhet
rätvingesländorna), å den andra (genom Phryganeiderna) till fjärilarne.
Deras kropp är långsträckt och smärt; både maxillar- och labialpalper
finnas; oceller saknas ungefär lika ofta som de förekomma; antennerna
Hanen af Stylops melitta
(förstorad).
Fig. 364.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
