Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Letterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Ryssland, sådant det är
gänglige kejsar Alexander I:s medgivande böndernas
livegenskap år 1819 (i Ryssland skedde upphävandet först
1861). Detta av de bästa och mest välvilliga avsikter
förestavade beslut motsvarade fullständigt upplysningens
humana idéer, men bjöd de plötsligt frivordna bönderna
på intet sätt skydd emot de ekonomiskt starkare
godsägarna. Det är lantdagarnas förtjänst att genom sina
»bondeförordningar» av 1849 och 1860 och sin
kommunalförordning för landet av 1866 ha på grundvalen av en
noggrannare kännedom om böndernas verkliga behov skapat
ett tillstånd, som skyddade bondejorden från att uppgå
i de större jordegendomarna och även förhindrade
överdriven förstoring eller förminskning av bondehemmanen
samt därjämte ordnade landskommunernas självständiga
förvaltning och rättsväsende. Till dessa kommuner höra
i Livland omkring 40,000 bondgårdar på i medeltal 50
har (mot ungefär 900 herrgårdar). Kreditaktiebolaget för
Livlands adelsgods gjorde det genom förmånliga
betalningsvillkor möjligt för bönderna att köpa de hemman
de dittills arrenderat. Verkan av denna agrarlagstiftning
var ett raskt ekonomiskt uppsving för de lettiska bönderna.
Är 1905 var redan 90 o/0 av bondejorden i händerna på
köpare, som emellertid aldrig kommo i efterhand med
sina utskylder och dessutom kunde insätta flera millioner
i sparkassor, banker och särskilda affärsföretag. Även de
obesuttna jordarbetarna och drängarna, vilkas löner
motsvara vad som kräves för livsuppehället, ha det rätt
gynnsamt ställt.
I kyrka och skola bibragtes letterna västerländsk
kultur, varvid man i vidsträckt mån tog hänsyn till deras
modersmål. I kyrkorna predikades på lettiska. Under
sextonde och sjuttonde århundradena utgåvo baltiska
predikanter bibeln och Luthers katekes på detta språk. Under
nittonde århundradet utvecklade sig under ledning av de
baltiska godsägarna och prästerna ett blomstrande lettiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
