Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. De tyska bondekolonisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tyska bondekolonisterna
175
vinistiska regering medförde en tvär förändring i
kolonisternas läge. Av ogrundad misstro föranledda
förtrycksåtgärder och förföljelser vidtogo överallt i Ryssland mot
de tyska kolonisterna. Den nationalistiska ryska pressen
övergöt dem oupphörligt med en flod av smädelser,
avsedda att misstänkliggöra dessa absolut tillförlitliga,
lojala medborgare.
Under Nikolaj II försämrades koloniernas läge ännu
mera. Regeringen började genom förryskningsförsök
störande ingripa i deras lugna utveckling, så att flera
kolonister ännu under de närmaste åren före kriget utvandrade
till Persien, vars regering givetvis med öppna armar
emottog dessa utomordentligt nyttiga kulturbärare.
I en 1869 på ryska utgiven bok uttalar sig författaren
på följande sätt om de tyska kolonierna i Ryssland: »De
tyska kolonierna tillhöra de rikaste och bäst organiserade
kolonier i hela Ryssland, ja, icke blott i Ryssland ensamt,
utan i hela världen.» Detta omdöme har, om vi bortse
från det delvis starkt utarmade Volgaområdet, i våra
dagar ännu mera skäl för sig. I själva verket hava alla
dessa kolonier varit av oskattbart värde för den ryska
statshushållningen genom den stegring de åstadkommit
i sädesproduktionen, mejerihanteringen och vinodlingen.
Huru har nu i nyaste tid det förtjänstfulla arbete,
som utförts av dessa kulturpioniärer, vilka tack vare
50-åriga enträgna bemödanden av den ryska regeringen blivit
inlockade i landet, blivit av samma regering belönat? I
sanning — en svartare otacksamhet har väl intet folks
historia att uppvisa.
Efter världskrigets utbrott intog regeringen att börja
med en jämförelsevis välvillig hållning emot de tyska
kolonisterna, men endast så länge mobiliseringen varade.
Då denna var fullbordad, undergick regeringens hållning
emot de tyska kolonisterna med ens en förändring. Redan
i september 1914 blev det strängt förbjudet i alla gräns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
