Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Rumänerna i Bessarabien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rumänerna i Bessarabien
187
munikationsmedel, varvid de ofta, i fråga om nyanläggning
av järnvägslinjer och chausséer, ha att utkämpa en seg
kamp med regeringen. Överallt se vi ett raskt pulserande
ekonomiskt liv.
1 detta materiella kulturarbete deltager den
rumänske bonden på ett verksamt och förståelsefullt sätt,
ty han linser den omedelbara fördelen av ekonomiskt
framåtskridande. På detta område kan han också röra
sig inom ramen för sin nationalitet: i bolagen och
bankerna är det rumänska språket av praktiska skäl tillåtet
som affärsspråk, och många skrifter för folket, mest av
ekonomiskt innehåll, utkomma på rumänska (visserligen
tryckta med ryska typer). Men den högre andliga
kulturen är och förblir otillgänglig för bonden, ty
regeringens raffinerade »fördumningspolitik» har stängt vägen
för honom till de högre andliga sfärerna. Till och med
det nationella bildningsbehovet bar småningom
helt och hållet utslocknat i de lägre folklagren. När efter
revolutionen 1905—1906 alla Rysslands folk beviljades en
viss rörelse- och utvecklingsfrihet (visserligen i en rätt
anspråkslös utsträckning och blott för en kort tid) och
preventivcensuren upphävdes, uppstod en
nationellt-rumänsk propaganda endast inom de små kretsar, som
bildades av de ännu ej förryskade »intellektuella»
elementen i Bessarabiens städer; den stora massan av den
rumänska lantbefolkningen förblev slö och likgiltig för
den nationella politikens problem. Och här hade man
dock ej att göra med någon för kultur oemottaglig
indianstam, utan med ättlingarna av ett folk med en tusenårig
historia och en urgammal kultur! Man kan sannerligen
förstå, att år 1912, då hundraårsjubileet av Bessarabiens
annektering firades i Ryssland, i det angränsande
konungariket Rumänien tidningarna utkommo med
sorgkanter och svarta fanor vajade i Bukarest. T. o. m. i en
del av den bessarabiska pressen saknades det ej antyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
