Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tsar Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSAR PETER.
11
förnämsta europeiska rikenas och staternas historia», och tsaren
själv såg noga efter, att översättaren icke utelämnade de ställen,
som kunde vara ofördelaktiga för ryssarna.
För den ryska historieskrivningen intresserade han sig också.
År 1713 utkom ett litet arbete om det pågående kriget under
titeln Kniga Marsova (»Mars’ bok»), och vice kanslärn baron Sjafirov
skrev 1717 ett långt senare publicerat krigshistoriskt arbete närmast
med anledning av och såsom motkritik av en liten skrift av
svensken Benedikt Schilling. Denna avhandling om »Orsakerna till
kriget med Karl XII» sökte bevisa, att den svenske konungen hade
begynt detsamma utan giltig grund, så att ansvaret därför drabbade
honom ensam, samt att fältfåget från rysk sida hade förts med
hovsamhet, »såsom det är brukligt bland upplysta folk». Härtill
kom en avslutning, skriven av tsaren själv, med framhållande av
önskvärdheten att sluta ett långvarigt och påkostande krig genom
fred, även om det skulle kräva eftergifter. Och ungefär
samtidigt författade en rysk fånge i Sverige en ännu otryckt krönika
med titel »Ryska historiens kärna». Den avslutades i Västerås
1715 och hade till upphovsman Mankjejev, sekreterare hos furst
Chilchov. (I detta manuskript finnes bland annat en tämligen
omständlig redogörelse för Novgorods intagande genom Jakob de
la Gardie, förmodligen grundad på gamla krönikor.) Furst
Chilchov, som studerat navigation i Italien, hade år 1700 blivit
utnämnd till resident i Stockholm med särskilt uppdrag att bilägga
vissa tvistigheter på grundvalen av Kardis-fördraget. Emedan
Karl XII då redan befann sig i Danmark, reste han efter dit och
mottogs välvilligt av konungen. Men när denne erfor, att tsaren
förklarat krig, fängslades Chilchov jämte sin sekreterare och fördes
i fångenskap till Stockholm. År 1711 ägde en utväxling av fångar
rum, men Chilchov förblev i fångenskapen och fördes 1713 jämte
Mankjejev till Västerås, där han dog år 1718. Att den svenska
fångenskapen måtte ha känts ganska tung, framgår av ett
klagomål till tsaren (1703): »Det vore bättre att vara i turkisk
fångenskap än i svensk, ty här aktas ryssarna ej det minsta; de bliva
ban-nade och skymfade. Och våra köpmän plågas med tungt arbete.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
