Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lomonosov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L0M0N0S0V.
73
kroppsliga hälsa — väl behövligt för alla de yttre och inre stormar,
som hemsökte hans oroliga liv.
De portar, varigenom han — med användande av hans egna
ord — gjorde sitt blygsamma inträde i vetenskapens förgård, voro
två på den tiden vanliga läroböcker, som pojken råkade komma
över. Den ena var en kyrkoslavisk grammatik av Meletij
Smo-tritskij, vars far hade medverkat vid utgivandet av den ostrozjska
bibeln* av år 1581. Denna språklära, varav en ny upplaga
utkommit i Moskva 1648 och varur vår berömde Sparwenfelt
hämtade sina slaviska språkkunskaper under vistelsen i Moskva 1684
—1687, var den andra i sitt slag — den första hade utgivits i
Vilna år 1596 av teologen Lavrentij Zizanij. Lomonosovs andra
kunskapskälla var en aritmetik, som år 1703 författats av Leontij
Magnitskij, lärare vid den två år förut i Moskva grundade skolan
för »räkne- och navigationskonst». Det var den första ryska
räknelära med arabiska siffror i stället för det gamla
beteckningssystemet med kyrkoslaviska bokstäver. Den bestod av två delar,
varav den förra, »Aritmetika politika», var avsedd för militärer
och köpmän och huvudsakligen innehöll matematik och algebra,
varemot den senare delen, »A. logistika» (geometri och
trigono-metri) skulle studeras företrädesvis av lantmätare och sjöfarande.
En elak styvmor — det bekanta trollet i barnsagorna — gjorde
emellertid vistelsen i hemmet outhärdlig för den kunskapstörstande
bondpojken, så att han vid 18 års ålder en vinternatt flydde
hemifrån, försedd med en päls och tre rubel i reskassa. Först kom
han till Antonievska klostret, beläget 100 verst söder om
Chol-mogory, där han livnärde sig som psalomnik (psalmläsare). Härpå
begav han sig till Moskva, där han lyckades få studera vid den
Zaikonospasska akademien, men måste draga sig fram med ett
underhåll av 3 kopek om dagen. De andra eleverna gjorde sig
i början lustiga över den grovlemmade grobianen, men denne
satte sig snart i respekt och gjorde så stora framsteg, att han
redan efter två års förlopp kunde skriva latinsk vers och var en
av de tolv elever, som år 1736 fingo inträde i det nybildade
Se del I, sid. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
