Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den franska smakriktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
Den franska smakriktningen.
TROTS de nationella ansatser, som Katarina II trodde sig göra
i litteraturen och trots hennes förlöjligande av det utländska,
var dock hela hennes tidevarv kulturellt beroende av den
franska smakriktning, som redan under Elisabets regering börjat
undantränga det tyska inflytandet. Då hela Europa för övrigt
var beroende av de etiska och estetiska lagar, som utgingo från
Paris, var det ju endast helt naturligt, att den ryska litteraturen
skulle taga ett mycket starkt intryck av den franska, och
Rysslands första konstpoeter, Kantemir, Lomonosov och Tredjakovskij,
hade redan genom sina odén, sina dramer och episka försök
banat väg för den stilriktning, som fått namnet pseudo-klassicitet
eller den falska imiteringen av den antika poesien med en
ensidig uppfattning av dess stillagar. I formellt avseende var
betydelsen av denna franska efterhärmning mycket stor och delvis
välgörande, och till och med Pusjkin begynte sin skaldebana efter
franska förebilder, innan han genom Byrons renande påverkan
utbildade sig till nationell självständighet. Men på det ryska
folkets utveckling i det stora hela hade denna franska stil knappt
något inflytande, ty dess ämnen och komposition voro totalt
främmande för Ryssland. Om de stora franska mästarna med
Corneille och Racine i spetsen hade svårt att göra sina antika
hjältar levande i fransk dräkt, huru mycket svårare måste detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
