Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Komedien på 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMEDIEN PÅ 1700-TAI.ET.
191
igen den kejserliga hand, som förde denna penna. Furstinnan
Dasjkova, ryska akademiens president, gav ut en publikation
»Sobe-siednik», vari blåstrumpan på tronen publicerade sina av engelska
humorister påverkade kåserier med titeln »Verklighet och dikt»
(»Byli i nebylitsy») 1783—84. Till redaktionen av »Sobesiednik»
insände Fonvizin »anonymt» diverse kvistiga frågor, och han fick
enfaldiga eller undvikande svar på tal. Det är rätt lustigt att
studera denna kurra-gömma-lek, som utspelades mellan rikets
moder och undersåten. Några exempel äro till fylles:
Fråga (av den »anonyme» Fonvizin): »Varför se vi, att så många duktiga
män tagit avsked?»
Svar (av den lika »anonyma» Katarina Ity: »Många duktiga män hava
lämnat tjänsten sannolikt därför, att de anse det fördelaktigt att taga avsked.»
Fråga: »Varför äro alla i skuld?»
Svar: »Därför att de göra av med mer pengar än de förtjäna.»
Fråga: »Varför mottagas överallt uppenbara och kända odågor lika gärna
som hederligt folk?»
Svar: »Därför att de inte blivit fällda af domstol.»
Fråga: »Varför är det hos oss icke skamligt att göra ingenting?»
Svar: »Frågan är oklar. Det är skamligt att göra dumheter. Men att leva
i sällskapslivet är icke detsamma som att göra ingenting.»
Fråga: »Varför bli många utlänningar, som i sitt hemland betraktas som
intelligenta, hos oss hållna för dumbomar, och tvärtom?»
Svar: »Därför att smak och tycken äro olika och varje nation har sin
uppfattning.»
Fråga: »Varför påbörjas hos oss företag med stor glöd och iver, men stanna
av och ej sällan råka i total glömska?»
Svar: »Av samma orsak som gör, att människan åldras.»
Fråga: »Vari består vår nationalkaraktär?»
Svar: »I snabb, skarp uppfattning av allt, i mönstergill lydaktighet och i
roten till alla de dygder, som människan fått av Skaparen.»
Vid en hovfest i Moskva hade Katarina II kommit på den
lustiga idén att låta stadens tryckerier trycka vad som helst under
loppet av tre dagar utan minsta censur eller efterräkningar.
Fonvizin begagnade sig av denna frihet för att i ett poem bikta sin
ungdoms ateism och »voltairianism». Han låtsades utfråga tre av
sina tjänare om deras livsåskådning, och de förklarade, att allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
