- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
121

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Slavofilerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Slavofilismens subtilaste skald var dock Fedor Ivanovitj
Tiuttjev
(1803—1873), en fint bildad diplomat, som länge var bosatt
i München och, trots sin slavofilism, i två äktenskap förenad
med tyskor. En utmärkt tolkare av Goethe, är Tiuttjev kanske
Rysslands störste skald i filosofisk mening och var länge
misskänd eller underskattad. Hans poetiska panteism, hans mystiska
svärmeri för natten och kaos, för kärleken i dess samband med
mord och för samhörigheten mellan människan och naturen har
på sista tiden livligt uppmärksammats av Merezjkovskijs
skaldeskola. En fin poetisk stämning, uttryckt i ett melodiskt språk,
framträder ock i hans bilder från Bosporen och i hans
panslavistiska drömmerier om »Olegs sköld på Stambuls port», om
korset och klockeklangen i Tsarigrad och om Rysslands slutliga
försoning med Polen — icke i Petersburg eller Moskva, utan i
Kiev och Konstantinopel. Och om sitt eget land sjunger han

»Du mätes ej med alnens mått;
dig kan förståndet ej förklara.
Du har en egen framtidslott.
På dig, o Ryssland, tror man bara.»


Och hela slavofilismen var mer en känslosak än en politisk
teori, och detta förklarar dess ringa frukter i verkligheten. Dess
idé skall troligen i växlande former alltid finnas kvar på den
ryska jorden, just därför att slavofilismen har uppställt ett
oupphinneligt ideal. För kännedomen om det ryska folket, för
arkeologien, sociologien och demologien har slavofilismen
emellertid direkt och indirekt gjort mycket gott, och den röjde ur vägen
den falska officiella »volksthümlichkeit» (narodnost), som
tsardömet uppammat. Men systemet var ohållbart, därför att det
byggdes på historiska villfarelser och skapade tomma luftslott.
Bjelinskij, som i sin partilidelse förklarade sig »aldrig vilja sitta
vid filistéernas (= slavofilernas) bord», hade en riktig aning om
dess olika sidor, då han skrev: »Slavofilismen förtjänar såsom
teori full aktning, även om man ej kan godkänna den. Mycket
kan sägas till dess förmån med hänsyn till orsakerna, men dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free