Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den nya novellistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
TRETTONDE KAPITLET.
växtåren, fick en gynnare i advokaten Lanin i sin fädernestad
och har, dels av nödtvång, dels av vandringslust, genomströvat
en god del av Ryssland ända ned till Kaukasien, tills han 1892
under märket Gorkij (bitter) genom den romantiska
tsigenarbe-rättelsen »Makar Tjudra» ådrog sig en uppmärksamhet, som snart
stegrades till okritisk beundran, och med tiden tryggades hans
ekonomiska ställning på ett glänsande sätt.
Något väsentligt nytt ligger dock näppeligen hos Gorkij —
varken i hans liv eller diktning.* Hans levnadshistoria är snarare
typisk för en rysk författare av hans läggning, och det nya ligger
egentligen blott däri att en författare även i Ryssland numera
kan få sin utkomst utan att trampa sådana stigar som Zjukovskij
eller Pusjkin och utan att behöva slita ut sig i pressens tjänst
såsom Nekrasov eller Dostojevskij. Och såsom rysk folkskildrare
är Gorkij av tvivelaktigt värde, i historisk-reell mening
betydligt underlägsen de verkliga narodnikerna på 1860-talet. Det
slags folk, som Gorkij företrädesvis lärt känna och skildrat
på sitt vis, är en särskild samhällsklass, das Lumpenproletariat,
en underlig värld av barfotingar och fördettingar. Ja, icke ens
dessa barfotingar (bosiaker) erbjuda något överraskande, ty de
utgöra ett urgammalt, rörligt och hemlöst, vida utbrett släkte, något
som tyder på att ryssen ej riktigt vuxit ifrån nomadlivet, och
dessa nomader rekryteras oupphörligt genom vallfärderna till
heliga kloster. I det ryska folkets sympati för dessa landstrykare
ligger kanske ock en kvarleva av folkfantasiens gamla svärmeri
för sina bogatyrer, heroer i bondedräkt — vare sig det
var bonden Ilja av Murom eller kosacken Jermak, Sibiriens
erövrare.
Men Gorkijs största litterära förtjänst ligger däri att han
skapat »barfotingarnas värld» efter sitt beläte, och av sina luffare
eller »kolingar» gjort ett slags moderniserade »hjälterövare»,
landsvägens byronister och bykrogens »övermänniskor» i trasor.
De äro i sitt slag fullkomliga varelser, som taga motgången med
* På hans i bokform utgivna skrifter i svensk översättning finnes en
förteckning i Folkbiblioteksbladet 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
