- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. I avdelningen /
322

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Katarinas utrikespolitik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fantastisk ärelystnad och teatraliskt uppträdande, och trots all den
förbindlighet, med vilken hon delgav vännen »Gu», såsom hon
kallade den svenska kungen, sina tankar med avseende på uppfostran,
vaccination och den hygien, som hon iakttog vid uppfostran av

sin sonson, »Monsieur
Alexandre », kan hon icke alltid
dölja sin bitterhet eller
undertrycka sin ironi.

*



id tiden för mordet på Ivan
i Schlüsselburg upptogs
Katarinas uppmärksamhet av
händelserna i Polen. I september
1763 dog kung August III av
Polen, och såsom vanligt kom
hela östra Europa i rörelse,
då ett nytt konungaval
därstädes förestod. Ett mäktigt
parti med familjen Czartoryski
i spetsen ville, att en polack
skulle väljas, och hoppades
att med Rysslands stöd åter
kunna f örhj älpa en sådan kung
till makten. Detta var emellertid icke förenligt med Rysslands
intressen, ehuru Katarina skenbart gick in på »familjens» önskningar,
så mycket hellre som deras kandidat till kronan, Stanislav August
Poniatovskij genom sin moder tillhörde »familjen». Katarina kom
också den 31 maj 1764 överens med Fredrik II, att båda endast
skulle tillåta valet av en polack, men under alla omständigheter
hindra, att ett ärftligt konungarike uppstod i Polen. Den 26 augusti
valdes också greve Poniatovskij till kung.

Så långt var allt gott och väl, men nu gällde det också att få en
anledning till inblandning i Polens inre angelägenheter, och den
anledningen erbjödo de religiösa förhållandena i landet. I hela östra
Litauen liksom i hela Lill-Ryssland hade bönderna förblivit
grekiskkatolska, medan adeln, förnämligast genom jesuitskolorna, blivit
romersk-katolsk och på samma gång poloniserats. Den romerska
katolicismen hade också under jesuiternas inflytande antagit en i

322

August III av Polen (1696—1763).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-1/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free