Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Kejsar Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lystna strävanden fruktlösa, hela det ideal för politiskt och enskilt
liv, han skapat sig, hade genom hans eget förvållande tillintetgjorts.
Han syntes också nedtryckt och sorgsen. »Vårt liv är inte glatt»,
skrev Maria Feodorovna till fröken Nelidov i maj 1800,» ty vår käre
herre är inte alls glad. Han bär i sin själ på en sorgsenhet, som
undergräver hans hälsa. Hans aptit lider ... ett leende är sällsynt på hans
läppar». Med feberaktig otålighet avvaktade Paul också den dag, då
han skulle kunna lämna alla de residens, i vilka han förut bott och
fantiserat. I intet enda av dem fann han längre något lugn eller kände
sig i säkerhet. Han måste ha ett befäst slott, ett citadell, murar av
granit, omgivna av djupa vallgravar, vindbryggor, som skyddade
ingångarna, och med ursinnig hast pådrevs byggandet av
Michaelspa-latset medelst knut och millioner. På samma gång som ointaglig
skulle den nya boningen också bli ett präktigt palats. Sina drömmar
om lantlig enkelhet hade Paul nämligen för längesedan övergivit, och
hans gemål älskade också prakt och ståt. En etikett infördes och ett
ceremoniel, lika strängt och lika noga iakttaget som någonsin ett
exercisreglemente. Damerna måste knäfalla, då de kysste kejsarens
hand, och denna hyllning åtföljdes av en hel hop invecklade åtbörder,
nigningar och piruetter, som voro tämligen svåra att utföra. Begick
en ung jröken därvid något fel, blev hon brutalt utkörd och hörde sig
kallas dur a (dumhuvud)! Hon måste emellertid nästa dag åter
infinna sig i hovcirkeln, men ofta hejdade vaktmästaren henne vid
dörren med de orden: »Ni är inte värdig att i dag visa eder för hans
majestät!»
För övrigt var hovlivet strängt reglerat timme för timme, liksom
kejsarens enskilda liv. Paul steg om morgnarna upp mellan fyra och
fem, arbetade i sitt arbetsrum ända till klockan nio och mottog
under tiden tjänsterapporter samt gav audiens. Därpå begav han sig,
vanligen åtföljd av sin äldsta son, storfursten Alexander, till liäst ut
för att besöka någon inrättning eller inspektera arbeten. Från klockan
elva till tolv bevistade han paraden och arbetade därefter till
middagen, som oföränderligen serverades klockan ett för vanligen åtta
personer, varemot till aftonen två eller tre gånger så många deltogo i
måltiden. Efter en kort vila arbetade kejsaren åter från fyra till sju,
varefter hovcirkel hölls, vid vilken kejsaren ofta lät länge vänta på
sig, men däremot icke tålde, att någon försenade sig. Så snart han
infann sig, överlämnades till honom en lista på de närvarande personerna,
och med en blyertspenna satte han ett märke för dem, han ville
kvarhålla till supén. Stundom kunde han rikta några ord till någon av de
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
