Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII. Den ryska Miren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söker Kyssland. Han finner sålunda ingen verklig hungersnöd, men
väl däremot en rad år, under vilka bönderna varit undernärda.
Orsaken till detta olyckliga förhållande är enligt hans åsikt icke av
materiell, utan av andlig natur. »Yttre åtgärder kunna, säger han, icke
hjälpa dem: varken jordbruksdepartementets ansträngningar eller en
förändring i beskattningen eller upphävande av inbetalningarna för
deras frigörelse eller av tullarna på järn och maskiner eller ens
förbättringen av församlingsskolorna skulle gagna dem det minsta. Allt
detta skulle lända till nytta, endast om massorna vore andligen så
utvecklade, att de kunde draga några fördelar därav. »Det är
nödvändigt, jag säger icke att respektera, men att sluta förakta och
förolämpa massorna genom att behandla dem såsom djur; det är
nödvändigt att giva dem trosfrihet; det är nödvändigt att ställa dem under
de allmänna, icke under speciella lagar — icke under distriktschefers
godtycke, men framför allt att avlägsna det skändliga brännmärke,
som präglar föregående och nuvarande regeringar: — tillåtelsen att
utöva den vilda tortyren, att piska fullvuxna människor av intet annat
skäl än att de tillhöra bondeklassen.»
»Beviljas denna jämlikhet inför lagen, skall ryska folkets medfödda
egenskaper få tillfälle att utveckla sig, sådant icke bereddes de
högre klasserna, vilka våldsamt rycktes ur sin ursprungliga
omgivning till en svag och dålig efterliknelse av Västerns folk. Bönderna
ha stannat i en mera omedelbar beröring med verkligheten och ha icke
förlorat sin medfödda enfald och uppriktighet. Trots sin fattigdom,
sin okunnighet, sin tröghet, ha de i behåll allvar i föresatser, djup
religiös känsla, medlidsamma hjärtan för sina medmänniskors lidande,
hänförelse för allt gott och stort, vilket finner sitt fullaste uttryck
i samma stund de befrias från sin andliga förnedring.»
Det har för övrigt dröjt ganska länge, innan någon annan
uppmärksamhet ägnades åt den ryska bonden än såsom livegen slav och
leverantör av rekryter, och för Novikov-Raditjevs satir, säger d:r
Jensen, »var den ryska bondens lott endast en länk i den allmänna
samhällskritiken, en levande anklagelse mot livegenskapen, men ännu icke
föremål för konstnärligt studium.»
_>66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
