- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. II avdelningen /
294

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII. Nihilism och socialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den. Samhället sönderfaller enligt proklamationen i två klasser:
tsarpartiet och de revolutionära besittningslösa. »Den bestående ordningen
är nämligen byggd endast på egendomen, och tsaren själv är blott den
högste uppe på godsägarnas, köpmännens, ämbetsmännens, kort sagt,
kapitalisternas trappa. Privategendomen skall avskaffas och särskilt
jorden tillhöra hela folket. Av detta skäl skall mirens institution
bibehållas med tid efter annan företagna omfördelningar av jorden. Men
även till den övriga hittills privata egendomen skall endast medgivas
nyttjanderätt, och då innehavaren av denna rätt avlider, tillfaller
egendomen miren. Som varje individ måste tillhöra en bykommun, ter sig
den sociala och demokratiska ryska republiken såsom en federativ
förening av mirkommunerna. Federationen är »fri», för den skull
skola »bröderna» d. v. s. polacker och Jitauer, bilda oberoende stater,
så vida de icke vilja ingå i den ryska federationen».

I samma riktning rör sig proklamationen »Till den nya generationen»,
vilken tillskrivits Michajlov, som för densamma förvisades till Sibirien,
ehuru den i själva verket skrivits av Sjelgunov. I proklamationen
framställes den nya generationen av »alla stånd och klasser», såsom
dekabristernas efterföljare. De »tyska läroböckernas usla ekonomister»
och den trångbröstade individualismen angripas, och försöket att av
Ryssland göra ett England förkastas. Med stöd av Herzens och
Tjernysjevskijs lära, att Ryssland »skulle kunna hoppa över några
stadier av den europeiska utvecklingen säges: »Vem kan påstå, att
Ryssland måste vandra samma väg som ett Sachsen eller England eller
Frankrike?... De europeiska statsekonomerna, en Gneist, Mohl,
Bastiat, Rau, Roscher, hopa sophög på sophög och vilja göra förgångna
århundradens mull till framtidens lag. Denna lag må vara deras lag,
men vi skola söka finna en annan åt oss. Vi ha icke blott kommit, utan
måste komma till något annat. I vårt liv finnas principer, som äro
alldeles okända för Europa.» Liksom Tjaadajev och Herzen förklarar
proklamationen ryssarna för efterblivna, men just av detta skäl äro
de också i stånd till en annan och egen, icke-ekonomisk utveckling. »Vi
äro», heter det, »ett efterblivet folk, och däruti ligger vår räddning.»
Proklamationen vill göra slut på de borgerliga, på den »ryska
bourgeoisien», som Katarina II utfunderade, enär dessa borgerliga dock
icke äro något annat än bönder, »ehuru utan jord».

För revolutionens vidare utveckling, kommer Bakunin i betraktande,
bl. a. genom sitt program av år 1868. I detta proklameras andens
befrielse såsom den sociala och politiska frihetens grundval; tron på Gud
och odödligheten och i allmänhet varje »idealism» proskriberas, och

-294

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-2/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free