Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Kejsar Alexander II:s personlighet och omgivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kejsar alexander ii :s personlighet och
OMGIVNING
Kejsar alexander, som hyste en varm
tillgivenhet för den gamle kejsar Vilhelm I och gynnade
furst Bismarck, hade icke ingripit i de krig, som
medförde Tyska rikets upprättande, ehuru hans politik skarpt
ogillades i vidsträckta kretsar i Ryssland. Av naturen fredsälskande
ansåg han sig icke ha någon orsak att understödja Österrike eller
Napoleon III :s Frankrike. Dessutom hade han — utan att en
blodsdroppe behövde spillas — utverkat, att den bestämmelse i Parisfreden
1856, enligt vilken Ryssland icke skulle få hålla några krigsskepp i
Svarta havet, upphävdes. Då kejsaren emellertid nödgades föra krig
mot Turkiet, skedde detta mot hans vilja.
I Herzegovina utbröt 1875 ett uppror, som Turkiet icke kunde
betvinga; i stället utbredde sig upproret allt mera. Många ryska
officerare skyndade till de genom turkarnas oerhörda grymheter
förtvivlade insurgenternas hjälp, och Serbien och Montenegro förklarade
Turkiet krig. Kejsaren önskade freden. I likhet med alla ryska tsarer var
han ingen härförare, icke ens krigare, trots sin övervägande militära
uppfostran. Den allmänna meningen i Ryssland yrkade emellertid med
allt större häftighet på, att han skulle ingripa till förmån för
Balkanhalvöns slaver, och slutligen gav han vika för den våldsamma
påtryckningen samt förklarade Turkiet krig i april 1877. Kriget gick illa för
ryssarna, som efter de första framgångarna hejdades av den turkiska
generalen Osman Pascha vid Plevna och slutligen måste bekväma sig
att anhålla om Rumäniens hjälp. Osman Pascha måste slutligen efter
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
