Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Hur man då går tillväga visar bokbindarelockouten 1908 och
de numera slag i slag följande lockouthoten och de sätt på
vilka desamma tänkts organiserade.
Det är detta kapitalets intresseutvidgningar och dess
taktik till befrämjandet av desamma, som industrialisterna icke
tillräckligt beakta. Deras teori om stridernas förande
mellan kapital och arbete efter industriella linier råkar härmed
icke stå inför faktiska förhållanden. För den lokala
samorganisationen som organisation ha stridernas större eller
mindre omfattning i en eller flera industrier ingen betydelse.
Försvaret däremot kan inom den lokala samorganisationen
alltid åstadkommas genom tillgripandet av en efter
förhållandena lämplig och hastig taktisk åtgärd, som vi skola
närmare behandla i kapitlet om taktiken.
I samma trångmål råka industrialisterna även, då det
gäller för dem att draga upp linierna för och angiva
antalen av industriförbund, som skulle komma att finnas. Det
är ett virrvarr av förslag, en oklarhet i den frågan, de själva
äro så intresserade av. Denna oklarhet fick en skarp
belysning av de många motioner i omorganisationsfrågan vid
Landsorganiastionens kongress 1909. Av i frågan
föreliggande 48 motioner gjorde 13 uttalande för industriförbund.
Men endast en gjorde ett försök till preciserande av
antalen industriförbund och deras omfattning. Denna ende
innebar ett förslag till tre industriförbund varav ett skulle
benämnas för "allmänt förbund" upptagande alla andra
arbetaregrupper än järn- o. metallarb. och byggnadsarbetare
vilka skulle utgöra de två övriga förbunden. Dock skulle
till någon av dessa tre ej höra post- o. järnvägsmän eller
lantarbetare. Varför omtalas inte. Alltså ett fjärde. Eller
kanske dessa skulle utgöra var för sig ett industriförbund?
Således 6 stycken? Härpå giver nämnda motions
motivering ett svar’ som minst sagt förbluffar. Den frågar sig
hur långt bör förändringen av rörelsens organisationsformer
gå och svarar, sedan den framhållit, att den praktiska
verksamheten även här lämnat ett oförtydbart svar; nämligen
att arbetarerörelsens "slaglinier" bör taga form efter
arbetsgivarnas "arméuppställning" och då bör antalet
industriförbund bliva tre motsvarande Arbetsgivarnas, Sveriges Verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
