Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddslingen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SKYDDSLINOEN
också på sladden. Hon förde också ordet nu,
vid pauserna kring förfriskningarna, när
kavaljerernas, och särskildt just notariens rätta värde
diskuterades. Fru Elsa gaf besked — med måtta
och besinning, och utan att med ett ögonkast
låta ana, att hon följde den omtalades framfart
i denna parketterade vädjobana för takt och behag.
Frits hade klarat af alla skyldighetsdanser;
fru Hillvert, apotekarens beundrade skatt, tycktes
lagom, alldeles lagom, belåten med hans
uppvaktning. Nu bjöd han upp en ny, en ung
dam, hvilken fru Elsa Frise ej ens i flyktigaste
förbigående omnämnt — om af glömska eller
annat skäl, visste han ej. Värdinnan hade med
ett kort viftande af sin svarta solfjäder
presenterat henne som fröken Dagborg, och vid denna
lilla åtbörd hade Frits hux flux erinrat sig, att
fru Tyrsson höll sig med sällskapsdam — och
alt han en dag sett dem, den värda änkan och
denna unga flicka, åka förbi tingshuset in mot
staden. Alltså, fröken Dagborg var
sällskapsdamen; eljest — en rätt ovanlig företeelse, trots
enkelheten i dräkt och uppträdande. Frits hade
aldrig sett en ung kvinna mecl skärare hy,
klarare violblå ögon, rikare, dunkelblondt nästan
gulrödt hår, rankare, käckare figur — allt ägdt
och buret med sådan rörande oskuld.
— Fröken är kanske lika nyss hitkommen
som jag? — frågade han. Hon log helt
obe-sväradt och såg honom rakt i ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
