Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fårakullsdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Manuel var högmodig och stursk på det sättet, att han
ovillkorligen skulle ha’ finare och grannare doningar än vi
andre bönder.
Han tålte inte, att någon hade spanskare stutar, yrskare
hästar eller vackrare åkdon och grejor än han. Allting
skulle han ha’ utaf prima, som man säger.
Och när hans hustru dog, så att han fick gifta om sig,
tog han minsann och letade ut åt sig den mest rödletta och
granna och trindlagda tös, som fanns på långa vägar
omkring.
När då vi andre sporde honom, hvad han gamle karlen,
skulle med den flickslängan, grinade han, den
högmodsanden, och sa’:
— Ska’ en ha’ nå’t, ska’ en ha’ dä, som sir nå’t ut.
Man ska’ ha’ smidig och granner don, och det kostar i alla
fall inte mer att föda en välfuntad än en led hustru!
Precis de orden hof han ur sig.
Men han fick allt se ändå, livad det kostade honom;
ty det kan inte vara farligt att säga det nu: det kostade
honom inte mer och inte mindre än lifvet.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Kristin, flickan, som han tog till äkta, var just
ingenting att skräppa med. Det var det fina skinnet, förstås,
som gaf henne något värde, men ett skinn skrumpnar
gunås snart. Annars var hon full af dårskaper och en riktig
hamsa och slampahej både med pojkar och i sina gärningar.
Men att förvrida hufvudet på manfolk, det var hon inte
oduglig till, och det hade hon sin lust uti, det hjärtlösa
stycket.
Alla pojkar i trakten sprungo såsom tosingar efter henne,
och grenadier Nords son, volontären, sköt sig tvärt igenom
bröstet med geväret, när det blef kunnigt, att hon skulle
flytta till Manuel i Fårakull.
Det hette visserligen, att det olyckat sig för
pojkstackarn på en älgjakt. Men de, som hittade honom i
skogsbrynet, och sågo hur han låg och allt det där, de begrepo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
