Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svag patrull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du ska’ få en ankarstock och en stång tobak för dina
besvär, Isak! sa’ Klang.
— Dä’ ä’ för klent! Men ger du mej ett par
hvitpreckiga mollskinnsböxer på köpet, så ansvarar ja’ för, att
Johan inte ska’ få flank i henne, så länge du legger på
slätten! invände Isak.
— Nå, så köss te’ i Guss namn då! Far hennes ska
få ge mej så möcke mer mä’ henne en gång! sa’ Klangen
och handslog med Isak. Men inte gjorde han det med gladt
sinne, ty han var, som mor hans rent ut sa’, alldeles
vådligt ettersnål, fast han var knekt.
Nå, Klang drog af till slätten, och Isak gick och
vaktade Lisa om kvällarne det bästa han kunde. Och det hade
han gärna gjort för noll och intet, ty han hade själf ett
godt öga till henne, fast det inte kunde bli fråga om gifte
dem emellan, efter han hade en nästan bestämd fästmö i
en annan socken. Men efter hon dvaldes långt borta, hade
han ingenting emot att drifva omkring med Lisa, och denna
å sin sida tyckte också, att det smakade fågel att ibland få
känna en karlaarm om lifvet, när Klangen inte mera var
tillstädes.
Sådan är ungdomen, gunås, ty med troheten är det
klent beställdt här i landet. Och om jag själf varit i Isaks
kläder, hade jag gjort på samma sätt, Gu’ nåde mig syndare.
Hur det nu var, hade emellertid både Lisa och Isak
tagit miste om dagen för Klangens återkomst, så att de
sutto under den stora eken på gärdet i Bo och svärmade i sin
oskuld som vanligt samma kväll poeten-krigaren återvändt.
Och nu bar det så illa till, att Klangen kom
ditsmygande och fick se hur Isak satt där och höll henne om lifvet.
— Jaså, är det på det viset du patrullerar, så ska’ ja’
ge dej en spark, så du flyger så högt, att korparne kunna
bögga bo i nacken på dej och kläcka ut ungar, innan du
hinner ned! röt han och förvandlade sin hy.
— Jesses, ja’ bara skrapade af henne en hop
ettermyror! lät Isak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
