- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
143

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Israelssons skinnväska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gryta och puttrade, och det såg ut som om det legat något
sofvelaktigt i henne.

Per i Skinnarbo var hungrig efter vanligheten, och då
han märkte ett brödspett i taket, bröt han ur en kaka och
gaf sig till att doppa i grytan det värsta han kunde. Men
så värst godt fann han det i alla fall inte.

När han höll på som allra värst, kom emellertid
Johanna åter.

— Ursäkta, sade Per, att ja’ doppar ett grand! Jag
har gått lång väg och är bra svulten, men dä’ va’ ett
magert fläsk du kokar! Dä’ smörjer just inte brödbiten så
särdeles!

— Tvi sjutsingen, inte kan I doppa där! Dä’ ä’ inte
sofvel i den grytan, hojtade Johanna och blef alldeles
perplex.

— Hva’ attan ä’ dä’ då? frågade Per och började
blekna.

— Dä’ ä’ Jösses böxor, som ja’ får lof att koka och
byka! Han handterade dem så uselt i går, när han hjälpte
landtmätaren kränga en räf, som han skjutit!

Per slängde brödbiten och lofvade Johanna och Jösse
14 dagars anstånd med betalningen af deras auktionsskuld,
om de bara ville hålla tyst med hans festmåltid. Men det
kom ut i alla fall.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Man kan tänka sig hvilken mammonsträl Per var, när
man spörjer, att han inte kunde styra sig ens vid själfva
nattvardsbordet. Ä’ke det rysansvärdt och nästan syndigt
att bara tala om ett sådant elände? Men sant är det i
alla fall.

En sommar skulle han, bevars, en gång gå till skrift.
Hur det då bar till, kom han att ligga bredvid Måns i
Gölen, som han inte sett på länge. Så fort nu pastorn
hade gått förbi dem, påtade Per till Måns med armbågen
i sidan och sa’:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free