Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rådmans lif på landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jesses så kokta di ä’! säga vi mellan oss och grina
så att vi kunna spricka åt deras fåkunnighet i
landtbobestyr.
Det var af den anledningen, som vi tyckte, att rådman
Gäddelin, sedan han köpt en gård och satt sig ner i
socknen, var en grufvelig dumkluns. Men däri syndade vi, ty
det borde man väl kunnat veta, att en rådman ingalunda
är en dumbom, äfven om han just inte är någon
öfverdängare i landthushållningens svåra konst.
Men Gäddelin var en helsefyr i juridiken förstås.
Ordningsstadgan för rikets städer kunde han som ett rinnande
vatten, och det var just det, i förening med hans envishet,
som blef hans fördärf och olycka ute på landet och som
till sist åstadkom hans förtidiga död vid 78 års ålder.
Vi hade nog kunnat fördraga hans tosingaforor med
afseende på gårdsbruket, ty det hade vi ju egentligen
roligt af.
— Man ska’ naturligtvis odla det, som man får mest
för vid försäljningen! sa’ Gäddelin och framkastade därvid
några ord om att böndernas fattigdom berodde på, att de
inte kunde begripa en så enkel sats.
Och så sådde han malt på kornåkern, hvete på
hafreträdorna, satte jordärtskockor i stället för potatis, lök i stället
för foderrofvor och planterade hallonbuskar, plommonträd
och sparris öfver de fetaste bitarne på gården.
Rådmanskan var af motsatt mening, hvilket åstadkom
mycket elände i deras hus. Och det fanns till och med de,
som sade sig hört henne yttra:
— Det vore väl om Gäddelin ville dö och fara hundan
i våld, innan vi bli ruinerade!
Men det där angick oss ju inte.
Värre var att han och rådmanskan förskrämde
fruntimmer, barn och kreatur öfverallt hvar de drogo fram, när
de voro ute och åkte.
Si saken var den, att Gäddelin, för att våga åka och
själf köra i backarne här ute, länge sökt och letat efter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
