321 (Samlade bygdehistorier)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ätaretrio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

släppte upp ett par tum. Men gick gjorde det, och snart
fångade han upp sista pannkakan. När han fått denna i
näfven och noga sett efter, att där ingen mera fanns, tog
han upp skäppan i sitt knä och gned med pannkakan af
alla smörlämningarne på dess kanter. Se’n snodde han i
sig pannkakan och satte suckande ifrån sig skäppan.

— Gu’ välsigne er för den gode maten! Men ett stop
mjölk skulle allt va’ godt ofvanpå, sa’ han.

Kära mor i Mjölkanabben flydde honom mjölken och
han expedierade henne också. Jag tror inte att det finns
många, som skulle göra det bravatet efter! Eller hur?

Men ifrån den stunden blir aldrig Peter bjuden på
kalas i socken. Det finns ingen, som ser sig god att mätta
honom.

Ja, det finns här ute i bygderna många karlar, som
ha alldeles vådliga svalg.

Ni ha kanske hört talas om Vrigstabon, som höll på
att sätta ihjäl sig af gröt en gång?

Jo, han satt och slefvade gröt i lugn och frid om
kvällen och anade intet ondt, förstås. Rätt som han var
bäst i tagen, kände han det alldeles som om någonting
fastnat i grötagången på’n. Han sväljde och tråkade och
tog i och istades och vardt alldeles blå i synen en lång
stund och trodde till och med en vändning, att hans
yttersta stund var kommen. Men rätt i rappet sjönk det ner, så
att han fick lisa. Han hade emellertid också ilsknat till,
när han satt och sväljde, och han lofvade därför, så fort
han fick sin talförmåga åter, hustru sin stryk, »äss hon
inte framdeles böstade sönder mjölklonkarne, så att han
sluppe sätta ihjäl sej».

Om en stund därefter, då hustrun hade diskat och
skulle sätta sig till att stoppa strumpor, var det henne omöjligt
att hitta sitt ullgarnsnystan. Hon sökte likt och olikt samt
petade med ett piskskaft under hvarenda möbel i stugan.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sambygd/0321.html

		Samlade bygdehistorier / 321 (1900) Author: Thure Sällberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|