Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett nytt tabernakel i Vernamo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Dagsens sanning är det, och vi ska dit och pröfva
dom, lät folket.
Och jag följde med. Allt större och större blef hopen.
Många sade sig med egna ögon ha’ sett, hur tabernaklet
under dagens lopp liksom växt upp ur marken, och
allesammans hade hört, att det var mormoner, som i flygande
fläng ramlat upp det.
Hopen växte. Genom mörkret hörde jag, hur man
talade om månggifte, och om de yttersta dagarnes helige och
hur man till och med om min ringa person spådde, att
jag säkerligen skulle bli en förträfflig mormon, om inte i
lära så utan tvifvel i lefverne.
Och i allmänhet tyckes stämningen i det hela vara för
den nya sekten, ty som sagdt, i religion äro vi inte vidare
fasta eller renhåriga.
Hopen växte alltmer, och rätt hvad det var, hörde jag
handelsmannen Snuselin komma flåsande.
— Nu syns här öppna sig ett tillfälle att lära våra
käringar »kusch» i två tempo, och jag ska’ då bli med
mormonerna, det är då säkert, grinade han och talade så
ljufliga, så att föga fattades, att jag själf redan var
mormon, när vi kommo ut till trakten af folkhögskolan och
verkligen fingo syn på ett lågt aflångt hus af bräder, hvilket
tvänne dagar förut icke funnits på stället.
— Sir I, att dä’ inte var nån lögn ändå! skreko de,
som kommo först fram.
Midt på detta liksom genom ett trollslag uppkomna hus
var en stor dubbeldörr med järnbom för.
— Här ska’ visst gå hemligt till väga, hviskade
fruntimren och skakade af nyfikenhet.
Men i öfrigt stodo vi alla tysta och talade lågmält
utanför huset i kvällen, ty vi kände granneliga, att vi stodo
inför något nytt, hemlighetsfullt och eggande.
Men när vi stått där och hviskat vid pass en half
timma, började vi att frysa, och en djärf karl med starka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>