- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
501

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Integer vitæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

resultat samt beställde ett monument efter den prydligaste
och dyrbaraste af de ritningar, vi förskaffat oss, så att
ingen kan klifva fram och säga, att vi inte hedrade den
aflidnes minne. Och att göra sådant kläder ju i alla fall
en kommun.

Men vid pass en månad efter denna likbegängelse, som
beprisades och omtalades inom hela länet såsom något
enastående och högtidligt, fingo vi underrättelse om, att det
vid bouppteckningen efter Jösse uppdagats, det han icke
lämnat annat än betydande skulder efter sig.

Jesses, ett sådant lif det blef i socknen, när den
underrättelsen kom.

Söndagen föru hade vi just rest upp hans
grafmonument, och pastorn hade å nyo hållit en betraktelse öfver
Jösses dråpliga gärningar.

Det kan lättare tänkas än beskrifvas, hur långnästa
vi blefvo och hur våra grannsocknemän grinade och
jubilerade.

En sådan inpiskad rackare!

In i själfvaste dödsminuten hade han lurat oss och
fått oss att göra den ståtliga begrafningen och sätta upp
en vård, som till eviga tider skall stå på kyrkogården och
vittna falskt om den döde skälmen och såsom ett
vedertecken på vår enfald.

Gud sig förbarme ett sådant väsen det blef på den
stämma, där vi skulle afgöra, efter hvad grund vi skulle
debitera ut begrafningskostnaderna och allt det andra som
vi kostat på honom.

Ordföranden var så pass altererad, att han drämde
klubban midt i vattenkaraffen, som stod på bordet, så att
vattnet rann ut öfver hela protokollsboken och fördärfvade
henne.

— Det, som kväljer mig allra mest, är att vi legt folk,
samt sjöngo »Integer» vid hans graf! suckade prästen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free