- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
520

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Godsherrns festmåltid och torparns kalas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han inte vetat om sin sång, att det skett i yrsel,
förorsakad af vakandet öfver grannen. Patronen förkunnade,
att det allt för väl hördes, hvaraf hans synddrypande hjärta
var fullt.

Och en botpredikan blef där, som hette duga, i en hel
timme, innan folket fick gå. Det var inte långt ifrån, att
Johan blifvit uppsagd från torpet.

Kantänka, sjunga en sång vid en téfest!

Men veckan därpå stod där i länstidningen, under
rubrik: »Storståtligt gästabud för underhafvande» en vacker
skildring om, hvilket kalas patronen bestått sina godsare,
om hvilken öm och omtyckt husbonde han var.

*



När Johan och hans hustru kommo på kvällen hem
till Gummebo, sprungo barnen emot dem ute på gården.

— Far, mor, vi ha varit öfver spången på andra sidan
mossen, borta hos Danjel i Risbygget. Danjel har inte
varit hemma se’n nyårsafton. Då gick han sin väg, och
barnen och mor deras och gamla mormor ha ingen mat,
di ä’ så hungriga, så hungriga. Där fins inte en brödbit i
i huset! skreko barnen.

— Kors att vi inte ha tänkt på dem på så länge.
Gack in, Greta, sätt på och koka det bästa du har, så ska
vi göra ett litet fattigkalas i kväll, vi som patronens. Ja’
tar kälken och drar efter mormoran, di andra orka nog gå,
förklarade Johan.

— Tänk så roligt! ropade barnen, och fast Johan var
så trött förut, satte han i väg som en pil med kälken öfver
mossalaggen den långa obanade vägen bort till Risbygget,
hvilket låg inom den andra sockengränsen.

Vid kvällsmatsdags kom han åter, dragande en
utgammal, försvulten gumma på kälken, och efter den
stapplade en yngre kvinna med ett litet barn på armen, följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free