Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 16 8 8
rum i det Oss efter salig Drotsen Grefve Magnus Gabriel
De la Gardie hemfallna huset vid S:t Jakobs kyrka.
Fördenskull gifva Vi härmed Eder Vårt nådiga
tillstånd icke allenast att ju förr ju hellre låta inrymma
i jordeböckerna efter kronans förkomna räntor. På våren 1696 hade
kontoret på slottet förstörts af eld (den stora slottsbranden var 7 Maj 1697).
Kontoret hade nu 1689 erhållit den stora salen i f. d. Drottning
Kristinas lusthms. Men där var sä kallt att bläck och färger fröso. Den
27 Sept. 1690 skref Gripenhielm till Kam. Koll. att »uti det till K. M:ts
landtmäterikontor nu tillförordnade rum är en spis och en stor kakelugn,
hvilka icke kunna uppvärma det stora rummet med mindre än ett hälft
lass ved om dygnet, som nästlidne vinter nogsamt erfarits.» Vintern
1689—90 åtgick nämligen 10 famnar och följande vinter 24 famnar!
Gripenhielm måste förskottera pengarne till veden och fick sedan skrifva
många påminnelser om betalningen. Trots de 24 famnarne fröso likväl tre
vaktdrängar, som måste ligga i salen om nätterna, samma vinter där ihjäl!
Det behöfdes således en grundlig reparation och Gripenhielms
efterträdare Transchöld skref därom till K. M:t den 1 Ang. 1695: »Eftersom
K. M:ts landtmäterikontors rum eller våning uti förra tyghuset vid S:t
Jakobs kyrka icke allenast är af för stort och vidt begrepp att om vintern
uppvärmas af en spis eller kakelugn, utan ock så beskaffadt, att taket
eller öfre trossbotten består af tunna och så grista bräder att man
därigenom kan se ner i kontoret; fönstren äro ock af gamla och murkna
ramar och bågar helt otäta, golfvet är stenlagdt och sålunda mycket
kyl-aktigt, så att betjänterna besvära sig högligen det vara alldeles en
omöjlighet att med stadigt och tillbörligt arbetande öfver vintertiden där kunna
uthärda, beklagandes en och annan, som där stadigt måst arbeta, att de
utaf en odräglig inhyses kyla hafva några gånger fast svåra sjukdomar
öfver sig dragit. Alltså på det ingen af kontorsbetjänterna må hafva
något att förebara till ursäkt för någon nachlässig uppvaktning i sina
dagliga sysslor, begäres allerunderdånigst det täcktes E. K. M:t en behörig
reparation allernådigst tillåta, hvilket verkligen skulle forthjälpa kontorets
mångfaldiga sysslor till skickligt förrättande» etc.
Likartadt skref Transchöld 19 Aug. 1697 till Kam. Koll. och den
22 April 1696 hade hau bedt N. Tessin om reparation (hvilket Tessin
också lofvade uträtta), emedan af den starka blåsten fönstren gått sönder,
så att det regnade in på kartorna, hvilka lågo på öppna hyllor. Uti Oktober
1698 var kontoret ändtligen under reparation, »så att där intet kunde göras».
Påbyggnaden 1754—56. Kontoret, som ursprungligen endast
disponerat den stora salen, bestod nu af fyra rum. Den 27 Mars 1750 skref
K. M:fc till Öfverdirektören att kontoret skulle repareras och påbyggas
med en halfvåriing (murarne på vinden voro nämligen förut en halfvätiing
höga), samt hvalfven under husets gafvel inredas till tryckeri, hvarför
kostnaden 51,873 dir kmt ansågs kunna betäckas genom koppartakets
myntning till slantar. Den 12 April s. å. uppkom Öfverintendenten
Hårleman på Kontoret och uppvisade den fastställda ritningen. Arbetet
kom dock ej genast till stånd. År 1751 öfvergiek en stor eldsvåda
Norrmalm och genom de många nybyggnaderna uppkom brist på folk och
materialier, hvarför reparationen måste uppskjutas. Den 8 Sept. 1752
nytt K. Bref till Öfverdirektören att Orangeriet i K. trädgården skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
