Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Tungomåls-gillet. Af H. Hernlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska tungomåls-gillet. 31
Kongl. Maij:tt med nåd och milldhet uptager wårt owallduga upsåt at
träda tillhopa och med sammansatt hug upodla wårt Swenska tungomål
till dess rediga skick och prydnad igen.
»Wij hafwe till ett slikt företagande blifwit upwäckte af de wackra
effterdöraen, som andra uplyste och om sitt bästa orne follckslag i Europa,
enkannerligen Fransoser, Angelsinän och Tyskar, till deras länders
outsäije-liga förmon i detta ärendet lämnat oss för ögonen : deras förnämsta
syff-termål har gådt der uppå ut, huru de hemma ntj sitt egit land och på
sine fäders tungomål måtte winna tillfälle at lära sig all den wishet, som
tarfwas till deras wällfärd och inhyrdes styrckio. De hafwa ock hunnit
så långt dermed, at de icke allenast nu äga et rikt förråd af
hwarije-handa gagneliga böcker på deras egit modersmål, utan kunna jämbwäi
med stor winning föryttra den hoos fremmande, och således jemte deras
länders tungomål jämbwäi utsprida sine seder till flerran aflägsne orter,
som sedan på hwarje handa sätt kommer till baka och främjer deras bästa.
Deremot är eij mindre nesligit än klagan wärdt, att Swea follks tungomål,
som wisserligen äger en så stor ädellhet som mångt annat, likwist blifwer
så wäl hemma i sitt egit land som hos utlänningar alldeles sidwördat.
Det har igenom hvarjehanda skifften, tid effter annan, råkat omsider i en
sådan willo till meningar, ord och stafwellser, at den ena swenska mannen
rät nu föga wet, hwad den andra talar och skrifwer. Man will icke
kiän-nas wed andra regler än sådanne, som mäst stanna i ogrundade och
ombytliga tycken. Af en slik wanskiötzel upkomma så många oredor, at
en fremling föga gitter eller kan bry sig derom. Hwem är då, som
frågar effter wår ädla nations witterhet och wåra förfäders dråpeliga
gerningar? eller huru må någon kunna wänta, at en utlänning skall leta
der-effter, så länge wårt tungomål ligger i en sådan wanskiötzell, at wi
sielfwa wanwörde det samma och endast fika effter fremmande
tungomål? Således gagna wi dem med wår egen förlust, som till fullo kan
skönjas af den stora bokhandell, wi idka med fremmande böcker. Så länge
wårt tungomål intet blifwit stadfäst wid wissa och oombyteliga reglor,
så kunna wi och intet winna hopp, at någonsin få afsättning på Swenska
böcker i utrikes orter, fastän wi med en märckelig afsaknad måste se,
at Rijksens redbara ägendom årligen går utur Rijket för fremmande
böcker till stora summor, som intet uptagas i mången handelsbalance.
Denna föga afsättning på Swenska böcker giör likaledes så mycket, at
allt för få kunna lägga up något Swenskt arbete, så wida de intet kunna
få sin omkostnad någorlunda betalit. Deraf händer, at många
gagneliga wettenskaper dö liksom bort i et oblidt öde; men der de törhända
komma fram i Huset, så skier det på et fremmande tungomål, likasom man
skulle med skiäl wara nödsakad at främja utlåningens bästa. Ware egne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
