Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellgrens bref till Rosenstein I. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Kellgrens bref till Rosenstein.
Compte rendu à moi-méme,
eller
Samtal
Emellan K. och K.
K.
Hvad jag är olycklig!
K.
Aldrig hör jag annat än denna klagan. Bekän mig en gång
uppriktigt: ligger ej denna olycka helt och hållit i din inbillning?
K.
Inbillning! — Dessa plågor, denna förstöring, denna kropp,
som faller sönder på alla sidor, denna själ, som förtynges af
minsta bemödande! Om detta är inbillning, så fins intet verkligt.
K.
Med din sjuklighet, må så vara. Den vill jag ej disputera
dig. Men du vet ju, hvaraf den kommer. Låt orsaken upphöra,
så upphör följden.
K.
Alt för väl sagdt! Låt Febern upphöra, passionen upphöra!
— Hvem gaf oss Febrar och Passioner? — Men supponera det
mirakel, att jag ännu fick tillbaka mitt förstånd och min hälsa,
har jag då ej andra bekymmer, som trycka mig?
K.
Bekymmer! — Du borde skämmas att tala därom. Är du ej
i en ställning, som hvar menniskja borde afvundas? En vaut-rien
som du med 15000 D:rs inkomst och ingen syssla att bestrida.
K.
Jag tillstår det: mina inkomster äro mer än jag borde
behöfva, mycket mer än jag förtjenar. Men tillstå, att man ej
njuter, hvad man ej njuter med säkerhet.
K.
Jag förstår ej, hvad det vill säga.
K.
Det vill säga, att där i vrån står en tiggarståt, som väntar
mig, att mitt öde beror af en enda mans lif, dess behag, dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
