Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torde man kunna räkna L. BYGDÈNS biografi öfver filosofen Benj.
Höjer (1872) och E. M. DAHLINS Bidrag till de matematiska
vetenskapernas historia i Sverige (1875) [1]. En öfversikt af
språkstudiernas utveckling lemnades 1883 af AD. NOREEN i en uppsats, införd i
den belgiska tidskriften Muséon. Uppsatsen finnes dessutom separat
under titel Aperçu de l’Histoire de la Science linguistique suédoise [2].
Äfven tvänne teologer, tillhörande Upsala universitet, hafva lemnat
bidrag till vår literaturhisteria, nämligen R. SUNDELIN genom
Svedenborgianismen historia (1886) och H. TOTTIE genom Jesper
Svedbergs lif och verksamhet (1885—86), båda skrifterna grundade
på goda källforskningar. Vårt lands äldre kyrkohistoriska
författare [3] hafva vanligen i sina arbeten berört literaturhistorien.
I sitt stora och sakrika värk Svenska Kyrkans Historia (1838—66)
har REUTERDAHL med noggrannhet och kritisk skärpa behandlat
medeltidsliteraturen, i det sista bandet äfven de första
reformationsskrifterna [4]. Med samma noggrannhet, om ock mindre
[1] Ett bidrag till den svenska matematikens historia föreligger ock i F.
W. HULTMANS Georg Stjernhjelm, införd i Tidskr. för matematik och fysik för
1870.
[2] Bland öfriga upsalafilologer, hvilka behandlat delar af vår
literaturhistoria, må här nämnas O. KLOCKHOFF, hvars afgörande arbete om
Eufemiavisorna tryktes i universitetets årsskrift för 1881. Samtidigt tryktes där LINDS viktiga och väl utförda afhandling Om Rim och Verslemningar i de svenska
landskapslagarne. I Samlaren III har Lind dessutom värkstält en Förteckning
öfver Upsala biblioteks handskrifter rörande svenska språket.
[3] Redan SPEGELS Skrifteliga bevis (1716) innehålla flera bref, som icke
äro utan betydelse för den teologiska literaturens historia.
[4] I B. XVIII af Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. har han därjämte
infört en afhandling om våra älsta bibelöfversättningar. I B. XV af samma
akademis handlingar läses en af honom författad, för kännedomen om vår
historiografi ganska viktig uppsats Öfversigt af den behandling, som det hedniska
Sveriges historia erhållit före medlet af 17:de århundradet. Jämte J. H.
THOMANDER utgaf han Theologisk Qvartalstidskrift (utgifven — dock med afbrott
— 1828—40), innehållande bl. a. en uppsats af BEXELL om rättegången mot
Terserus och en annan af REUTERDAHL om förföljelserna mot den halländske
presten Frisius. Under åren 1825—29 utgafs af ROGBERG och WINBOM
Ecclesiastik Tidskrift, hvari bl. a. meddelas en svensk öfversättning af Fader vår
från 1300-talet, åtskilliga ecclesiastika handlingar m. m. 1861 började A. F.
BECKMAN utgifvandet af Theologisk Tidskrift, som ännu fortfar ehuru med annan
utgifvare. Bland där intagna uppsatser märkas NORLINS om Svenska kyrkans författning och disciplin vid ingången af det sjuttonde seklet, Fredrik Menius,
Fyra svenska judaister på Gustaf II Adolfs tid, Småbidrag till Svenska kyrkans
historia</i> m. m. Dessutom läsas där ENGLUNDS Om predikosättet i den
svensklutherska kyrkan och H. HJÖRNES Ett nytt intyg om biskop Petrus Magni, hvilken
uppsats framkallade ett svar af den katolske pastorn A. Bernhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:15:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1887/0147.html
