Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra älsta psalmböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Våra älsta psalmböcker.
skäl, men är icke dess mindre ett allmänt antagande, hvilket dels
bestyrkes af stilen i företalet till 1536 års upplaga, dels af Olavus
ställning till reformationen. Då den första psalmboken utkom,
fanns knapt någon annan protestantisk lärare i vårt land än han
— åtminstone ingen af betydenhet —, och det är därför ytterst
antagligt, att han utgifvit vår första psalmbok, liksom han utgifvit
vår första katekes, vår älsta protestantiska testamentsöfversättning,
vår mässa och vår handbok. Det tillägg till psalmboken, hvilket
troligen fanns redan 1526 och med säkerhet 1530: Någre wijsor
eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra
om Antichristum och hans wesende, detta tillägg härrör tydligen
från en annan författare, och dess innehåll är äfven vida mera
polemiskt än psalmbokens. De olika strofernas begynnelsebokstäfver
i den första dikten gifva oss namnet Olaf Svensson, och troligen
är det denne föröfrigt okända författare, som skrifvit de fyra dikter,
af hvilka tillägget består.
Den tredje upplagan utgafs på en tid (1549), då Olavus Petri
redan slutat sin värksamhet, — han dog tre år därefter —, och
då vården om kyrkans angelägenheter redan öfvergått i broderns
händer. Det är därför antagligt, att han, som då ombesörjde alla
kyrkliga skrifter, äfven ombesörjt denna nya upplaga, hvilken
äfven förblef gällande under hans lifstid. Ett yttre skäl för detta
af alla gjorda antagande finnes äfven. Laurentius Raymundi, hvilken
förmodligen föddes på 1570-talet och således kan anses såsom
tämligen vitnesgill, då det gäller att bedöma den allmänna meningen
vid slutet af 1500-talet, talar i sin Historia Liturgica (s. 110 i den
tryckta upplagan) om Luthers psalmer, »dem sedan den märkelige
och salige Herren, Ärcke-Biskopen M. Lars Petri Nericius, som
hade warit Lutheri discipel, förswenskade, och äro här i Swerige
sedan med god skiäl efter Reformationen icke allenast uti
Församlingarne på tiderna, utan ock jemwäl dägeliga utaf Gudfrucktiga
Menniskior, til mycken rättelse och tröst, brukade wordne. Den
samma wår Swenska Psalmbok» ete,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
