- Project Runeberg -  Samlaren / Tolfte årgången. 1891 /
134

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leopolds bref till Reuterholm, efter originalen i Riksarkivet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 Leopolds bref till Reuterholm.

Om, tid från tid, hon röjs af Dagens ljus,

Lik guldets korn, sora mellan sanden tindra;

Lik strån af säd, på brända städers grus;

Lik källan, som den trötta vandrarn finner,

När, mellan berg af öknens heta sand,

Han sraäktar bort för middags-solens brand,

Och hopp om räddning mer och mer försvinner:

Om, säger jag, (:ibland är Diktarn sann:)

En fläck af jorden, något lyckligt rike

Till dagen bar en vis och dygdig man,

Sora räckte handen åt sin blinda like,

och tog med nit sig menskors Sällhet an;

Lät denna skönhet ensam honom röra,

På denna storhet endast uppmerksam,

Lät honom alt hvad fabeln diktat, göra:

Lik Amphion, vilden ur dess kulor föra,

I ödemarken kalla städer fram,

En ny Altid, slå hydrans magt till rygga,

Ny Triptolem, åt en förstenad bygd

Ge frugtbarhet och slögd och samfund bygga,

Med »Solons Lagar deras sällhet trygga,

Och locka dem, med Socrates, till dygd;

Hvad blir den lön hans långa möda vinner?

Jo, Tadlets tistel vid hans Lager fäst.

Ett tröttsamt lif, som utan tack försvinner.

Ett hat, sora oftast ner i grafven brinner.

Sådan är verlden : sådan du den finner

Från dessa hjeltars tid, till Din, OREST.

Kan då en lott, som, Dina Likars vorden,
Från tingens morgon åtföljdt deras dar.
Hvem var — (:ty altid funnos de på jorden:)
Den Promethé, som fabeln skillrat har?
Hvem? »Jo en Vis, förädlare och far
Af något folk hvars kärlek han förtjente».
Och denna eld som han från himlen lånte?
»Välgörandets och snillets låga var!»
Och klippans spets hvarvid man honom smider?
Och örnens näf som hackade hans barm?
»Förtjenstens höjd och qvalen som hon lider
Af hatets hugg och grofva själars harm.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1891/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free