Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om 1600-talets dramatik. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om 1600-talets dramatik. 7
Mot slutet af det nu nämda årtiondet tyckes intresset för
dramatiska öfningar hafva varit jämförelsevis ganska starkt utbildadt
vid universitetet. Så uppförde Upsala studenter 1648 Senecas
Rasande Hercules inför drottningarne Kristina och Maria Eleonora,
och s. å. lät Boeclerus sina lärjungar spela ett från Curtius
hemtadt stycke Causa Philotœ; året därpå kallades han till Stockholm
för att där uppföra det festspel, Augurium Paris, med hvilket han
ämnat högtidhålla drottningens födelsedag1). Vid julen 1651 var
drottningen själf i Upsala och uppträdde i egen person i ett drama,
i hvilket Olaus Rudbeck spelade herde2). 1652 anhöll den
sedermera såsom dramatisk författare bekanta Ericus Kolmodinus3)
hos det akademiska konsistoriet i Upsala om rätt för sig och sina
kamrater att få uppföra skådespel, hvilket dock af konsistorium
afslogs.
Mera omhuldad blef den dramatiska konsten under nästa
årtionde. Urban Hiärne, som då återvändt till universitetet, lät med
understöd af Rudbeck »i den bästa salen på Upsala slott, den med
ovidianska fabler i gipsvärk sirad var» inrätta en särskild teater,
som väl var den samma, som i allmänhet före inrättandet af teatern i
Lejonkulan användes af alla resande trupper, hvilka uppträdde inför hufvudstadens
befolkning. Lokalen nämnes »Gillestugan». Härmed kan ej gärna menas annat
än svartbrödernes gillestuga, belägen i hörnet af Själagårdsgatan och Tyska
Skolgränd. 1626 ägdes .detta hus af tyska församlingen (Gamla Stockholm sid.
320), och antagligen var det där, som tyska skolans elever åtminstone i regeln
— 1638 spelade de i Jacob Grundels hus (Klemming sid. 25) — uppförde sina
skolkomedier. Förmodligen — såsom af det gjorda citatet tyckes framgå —
uthyrde församlingen sin teater äfven åt de resande teatersällskap, som t\å
efter annan besökte Stockholm.
1) Ups. Univ. Hist. I 328.
2) Ljunggren 396.
3) »Författare» är kanske ett oegentligt uttryck. Hans drama Genesis
Ætherea är nämligen icke, såsom allmänt antagits, ett svenskt originaldrama, utan
endast en öfversättning af Petrus Pachius’ för tyska skolan i Stockholm skrifna
Salutaris Jesu Christi Nativitas. Endast den sjätte akten är själfständigt
uppfunnen. Uppgiften, att han 1652 anhållit att få uppföra komedier, stammar
från Hammarsköld (Theateralmanack 1821 sid. 9) och har sedermera upprepats
af Dahlgren, Ljunggren, Silfverstolpe ra. fl. Den torde väl ock vara riktig,
ehuru — såsom Grefve B. Lewenhaupt upplyst mig — konsistorieprotokollen
därom ingenting innehålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
