Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leopold och Reuterholm. II. Af H. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Leopold och Reuterholm.
Liksom Du ser på flodens strand
Hur hunden med en utsträkt tunga,
Och hungrig, slickar jägarns hand:
Så narrarne din ära sjunga.
Ja! upp till dina örons höjd
De lyfta sina knäpta händer:
Du föder dem, — och magens fröjd
Ditt lof kring vida verlden sänder.
Ja, Sanningen är ofta stum
Då hungern bjuder henne tiga;
Men jag är mätt, — och jag kan stiga
Med gapskratt uti dessa rum,
Der dårskaperne mot Dig niga.
Ja, jag föraktar denna Lag:
»Sjung Svedenborgs och Mesmers ära;
»Sjung Galenskapens födslodag;
»Vet att förträfflighet beskära,
»At dårarne som hunnit lära,
»Att härma Momi anletsdrag».
Nej, — jag är tolk af dessa bud,
Som Dig till dårhusen befalla;
Af dessa sunda Vettets ljud
Som emot Danviks bergen skalla:
»O galning! våga icke mer
»Att ärans höga bana följa;
»Ifrån dess höjd Du faller ner
v »I glömskans och i L... fjälns bölja».
Anmärkning. En dålig man och föraktlig lycksökare,
Hofjunkaren Ehrenmalm från Finland, hade vid början af Baron R:ms
välde, författat, och låtit särskildt trycka, ett till denne nybakade
Magnat adresserat Skaldebref, utmärkt af det lägsta kryperi, och
det osmakligaste smicker, hvilka framstälde sig i eländiga verser.
Kortt tid derefter, utkom i Extra-Posten [om mitt minune ej
bedrager mig]1) ofvanstående Ode till Fantasten, som påtagligen var
1) H. W. har ej der lyckats finna parodien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
