Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 R. Steffen,
wet af. Presterskapet hafwer thet och merckia, när Öfwerheten
skonar lijfwet, så swarar hon thet hoos Gudh, och theras kall är aflösa
them, så framt tekn til sann bettring fins och låta tå Gudh döma».
Den hierarkiska kyrkostyrelsen är för Petrus Jonæ ej någon
nödvändighet i och för sig, utan den är önskvärd och behöflig för
samverkan med eller som organ för statsmakten. Sina åsikter om den
kyrkliga organisationen och om prästämbetets befogenhet, särskildt
det högre prästerskapets, har han uttalat dels i skriften »Om
Prowe-stekall», dels i »Gursus Visitationis»:
»Först är aff Gudz ord wetterligh, at the som til Predicoämbetet
laghliga komne äro, haffue alla lijka macht, och theras kall, at
pre-dica, the högwercKgha Sacramenten vthdela, bootferdigha syndernes
förlåtelse tilsäya, obootferdigha j syndenne behålla, är lijka krafftigt,
som S. Paulus sägher: Then som plantar och then som watnar är
intet, vthan Gudh som växten giffuer. Huru the som ringare til
gradd warit haffue, lijka som theras förmän j ordet haffue vthrättat,
läsom wij. Ty ämbetzens krafft ståår icke vthi personenes krafft
vthan j Gudz, som ämbetet widh macht håller och förordnat haffuer.
Sedan at Gudz ord, så och wälbestelte Församlingar icke förkasta
grader och åtskillighe personer i Predicoämbete, som j alla andra
stånd, Ty Gudh är skickelighetennes Gudh och ther ingen lyder then
andra, kan snart oordning och oskick infalla» . . .
»Och effter thet att. een rett Religion och Ghristeligit vpseende
med disciplin och Ungdomens tuchtan, att Enigheet medh sina
fordelar må bliffua i Landena. Ty haffuer Gudz Församling
gemeen-liga hafft then seden, att Förmännerne både i thet Ändeliga och
^Verldsliga Ståndet haffua hafft tilseende vthi Församlingarna om
reena Laro, om Kyrkioherranars flijt och skickeligheet, om
Åhörarnas förbätring, att styrkia til enigheet och affråda Splijt i Läronne
och oroo i omgenge, att sammanbinda Hiertarne vthi Gudz
Kundskap och i broderligom Kärleek, att binda oroliga, mootwilliga och
öffuerdådiga, antingen medh Kyrkionnes band vthi Syndenne, eller
låta them komma til lagligit straff aff Öffuerheetenne, på thet
God-heet och Trooheet måge möttas tilsamman, Retfärdighet och Fred
måge kyssas.»
Äfven vid ungdomens uppfostran är det en synpunkt hos
honom, att den skall fostras till dugliga och ordningsälskande
medborgare: »Ty när Vngdomen icke strax warder fliteliga ther til hållin,
at han aff Barndom lärer hwad hwart och ett. Stånd är, huru thet
achtas, äras och wyrdas skal, så folier ett Barbariskt leffuerne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
