Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Runebergs förebilder. Af Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Johan Mortensen,
om hvad de aldrig skådat eller upplefvat. Helt annorlunda Runeberg.
Han är född observatör och realist. Han börjar med att uppfånga
intrycken från den yttre världen för att småningom tränga djupare in.
Han upptog under dessa år intet »utan genom sina sinnen de sunda
fem», och hans första vers äro för honom intet annat än pojkstreck, och
ämnena äro skolan och grannskapets krönika, så vidt man kan döma
efter hans poetiska täflingarvmed bodbetjänten i kryddboden. Denna
hans tidiga realism visar sig äfven i de ytterst rättframma, rakt på sak
gående uttryck, som han använde i sina dikter. Vi hafva
visserligen inga kvar trån skoltiden, men från den första studenttiden. Så
t. ex. en Bellmansimitation (Begrafningen) och en annan dikt
(Jungfrun), båda för öfrigt osmakliga och misslyckade, men i hvilka
diktionen snarast erinrar om Runius eller Holmströms krassa
framställningar. Denna Runebergs tidiga realism är så mycket
märkligare, som den står i strid med det härskande stilidealet, ty både
pseudoklassiciteten, som ju var en hoflitteratur, och den tyska
klassici-teten undvika det konkreta uttrycket. Den verkar som ett rent
utslag af hans naturell och väl äfven af hans härkomst och
samhällsställning. Han utgick ju från ett sjökaptenshem, där efter allt att
döma (berättelser om fadern, moderns bref) tonen varit folklig och
rättfram. Värdt är det vidare att lägga märke till, att realismen i
Runebergs diktning tidigt kulminerar (med Elg skyttar ne), och att den
snarast mildras i beröring med den omgifvande litteraturen.
Redan som gosse gjorde Runeberg vers, enligt hvad han själf
sedan berättat. Af denna produktion finnes emellertid, som sagdt, intet
kvar. Hans äldsta dikter äro de, som föreligga i Blåa boken, men
de gå, som Söderhjelm visat, knappast längre tillbaka än till år 1822.
Emellertid kunna vi med stöd af hans egna uppgifter göra oss
en allmän föreställning om hans föregående produktion.
Det är då två inflytanden, som redan under barnaåren inverkat
på skalden.
Det första är inflytandet från pseudoklassiciteten, hvilket
Runeberg undergått likaväl som Tegnér och hans generation i Sverige.
Detta kan till en viss grad förfalla egendomligt, eftersom Runeberg
är född betydligt senare än Tegnér, men det låter sig förklara
därigenom, att utvecklingen försiggick långsammare i Finland. På
Runeberg har dessutom detta inflytande varit mindre långvarigt,
mindre djupt och delvis af en annari art. Under det att
pseudoklassiciteten ännu i sin fulla kraft strömmade in öfver Tegnér och
hufvudsakligen gjorde sig gällande genom den didaktiska reflexionsdikten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
